Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Version: 3.1.1
Inloggad som  | Logga ut
Mina Sidor: Version: 3.1.1 Tid: 20190826-0839

Gallmyggor

Gallmyggan är späd och har långa, tunna ben.

Gallmyggan är späd och har långa, tunna ben. Foto: Anders Lindström

Trivs i skugga


Bladlusgallmyggorna levereras som puppor. Pupporna placeras ut i växthuset på en skuggig och fuktig plats eller i särskilda kläckningslådor. Efter att myggorna parat sig flyger honorna runt och lägger ägg på nätterna. Bladlusgallmyggorna är aktiva redan vid 10—14° C men de blir riktigt effektiva först vid 18° C. Hela livscykeln tar ungefär 3 veckor.

Bladlusgallmyggan är dagslängdsberoende och kräver 16 timmar ljus för full aktivitet. De kan övervintra i växthuset och finns då redan på plats när bladlössen angriper på våren.

Naturligt förekommande gallmyggor kommer också in i växthusen, både de som äter bladlöss och de som äter kvalster. Dessa gallmyggslarver utgör inget hot mot de nyttiga rovkvalstren eftersom rovkvalstren är så rörliga. Gallmyggslarverna ligger mest stilla på ett blad.

Information om de nyttodjur som är godkända för utsättning hittar du i Biologiska växtskyddsmedel i växthuslänk till annan webbplats.

Gallmyggornas larver äter bladlöss


Gallmyggorna är små och bräckliga insekter med långa ben. De är sällan större än 5 millimeter. Liksom andra myggor har de bara ett par vingar. Bakvingarna är ombildade till klubbliknande organ.

I Sverige finns cirka 500 arter av gallmyggor. De flesta lever av växter eller förmultnande växtdelar men hos några arter är larverna rovdjur som lever av bladlöss och kvalster.

Honorna lägger ägg i bladluskolonier och direkt efter kläckningen börjar larverna suga ur bladlössen. De nykläckta larverna är vita men de ändrar senare färg till gult eller orangerött och blir då enkla att se med blotta ögat. Larverna är cirka 3 millimeter långa och saknar både ben och huvud.

Bland gallmyggorna finns också flera arter som är skadedjur på lantbruks- och trädgårdsväxter. De växtätande gallmyggornas larver orsakar ofta knölar eller andra missbildningar på den växt de angriper, så kallade galler.

Lockas av bladluskolonier


Gallmyggshonorna lockas av den honungsdagg som bladlössen utsöndrar. De äter av honungsdaggen och lägger ägg i bladluskolonierna. Däremot lägger honorna inte ägg vid enstaka bladlöss.

Gallmyggslarverna är så effektiva att de förökas och säljs för biologisk bekämpning av bladlöss i växthus.

Gallmyggslarver suger kroppsvätska ur bladlusen.

Larven suger kroppsvätska ur bladlus. Foto: K. Hall

En del gallmyggsarter är specialiserade på kvalster. De äter till exempel äpplebladgallkvalster samt spinnkvalster i jordgubbs- och hallonodlingar. De kommer också spontant in i växthus och fungerar då som ett komplement till insatta nyttodjur mot växthusspinnkvalstret.

Du kan hjälpa gallmyggorna

Invänta bekämpningströskeln


Gallmyggorna är känsliga för kemiska bekämpningsmedel. Undvik alltför tidiga bekämpningar mot skadedjur. Avvakta med bekämpning tills att bekämpningströskeln är uppnådd. Välj om möjligt det mest skonsamma preparatet som finns att tillgå.

Gallmyggorna äter inte pollen, men de kan ändå gynnas av anlagda gräs- och blomsterremsor eftersom dessa drar till sig alternativa bytesdjur. Samma effekt har en zon som inte bekämpas kemiskt.

Sätt ut gallmyggor


En gallmygga, Aphidoletes aphidimyza, förökas och säljs för utsättning i växthus. Den äter alla slags bladlöss och kan användas som ett komplement till parasitsteklar.
Gallmyggslarven förpuppas i en kokong med jordpartiklar.

Gallmyggslarv som förpuppas. Foto: Biolab

Honorna söker aktivt upp bladluskolonier, äter av honungsdaggen och lägger äggen där. Gallmyggan lägger inte ägg vid enstaka bladlöss och därför är den bara effektiv mot bladlöss som bildat kolonier. En hona kan lägga 100—200 ägg som kläcks efter bara några dagar. Larven är orange och cirka 3 millimeter lång. En larv kan äta 20—80 bladlöss innan den förpuppas i marken.

Kundtjänst

Vi har öppet helgfria vardagar

   måndag–torsdag 8.00–16.30

   fredag 8.00–16.00

0771-223 223

Fråga oss via webbenlänk till annan webbplats

Skicka e-post

Fråga oss via webben