Version: 3.1.1 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.1 Tid: 20190826-0839 |
På flera gårdar i Sverige demonstreras åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Bengt Hellerström driver lantbruk på Annelövs boställe cirka fem kilometer nordväst om Kävlinge.
Lantbruket är på 155 hektar med odling av raps, sockerbetor, konservärt och spannmål. Inriktningen på Annelöv är växtodling. På en annan gård vid Ekeby bedriver Bengt grisproduktion men projektåtgärderna finns i markerna vid Annelöv.
Bengt Hellerström försöker på olika sätt öka den biologiska mångfalden på sin gård. Foto: Britta Lundström, Jordbruksverket
Bengt är intresserad av fåglar, jakt samt pollinering och insekter. Intresset för naturen har han med sig redan från sin uppväxt. När han blev lantbrukare utvecklades intresset mer för insekter och pollinerare. Han har också funderat över att börja med honungsproduktion men just nu finns inte tiden till det.
Redan innan Bengt blev demonstrationsgård för projektet Mångfald på slätten fanns det halmbalar utlagda vid ett av gårdens märgelhål för att skapa bostäder till humlorna.
För att skapa boplatser för solitärbin har Bengt placerat ut bon för solitärbin i gårdsmiljön. Foto: Lena Friberg
På gården finns det tre vindkraftverk. Kring två av dessa har Bengt planterat slånbuskar. Vid alla tre samt i svårbrukade hörn har han dessutom sått in gul sötväppling. Det är en växt som är mycket populär bland pollinerande insekter. Sötväppling är en tvåårig växt.
Bengt ringvältar för att tröska ur och smutsa ner sötväpplingsfröerna så att de gror efter andra årets blomning. Ofta fyller han även på med nya fröer på våren. I fruktträdgården har han satt upp flera vildstekelholkar eller "bibatterier" som de kallas. I höstsäden har Bengt harvat upp lärkrutor. Dessutom har han inventerat fåglar.
Under 2012 etablerade Bengt en skalbaggsås - eller "beetle bank" som engelsmännen kallar konstruktionen.
Skalbaggsåsen består av en gräs- och örtbevuxen remsa som är anlagd i mitten av ett stort fält. I remsan finns ett antal dikesbrunnar som Bengt nu slipper plöja runt. 2013 förlängdes skalbaggsåsen första gången och 2015 gjordes ytterligare förlängning. Nu är skalbaggsåsen totalt 800 meter lång och 3-6 meter bred med en upphöjning i mitten – en ås. En skalbaggsås gynnar jordlöpare och spindlar som har stor betydelse för att förhindra tidiga angrepp av bladlöss.
Skalbaggsås med gräs och cikoria. Foto: Lena Friberg
Eftersom gårdscentrum ofta har störst biologisk mångfald på slätten har Bengt förbundit skalbaggsåsen med sitt gårdscentrum genom en 400 meter lång plantering av nyponrosor. Under dessa har han sått blommande örter.
En rad med nyponbuskar binder ihop skalbaggsåsen med gårdscentrum. Foto: Lena Friberg
Lär dig hur du anlägger en skalbaggsås. I filmen ovan får du veta hur du kan dra nytta av spindlar och andra insekter för att hålla efter bladlössangrepp.
En lähäck. I häcken av nyponbuskar hittar småfåglar föda och skydd.
Mer information
Sidan senast uppdaterad: 2019-07-19
Kundtjänst
Vi har öppet helgfria vardagar
måndag–torsdag 8.00–16.30
fredag 8.00–16.00
Kontakt
Övrigt
http://www.jordbruksverket.se/8495.html