Version: 3.1.1 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.1 Tid: 20190826-0839 |
Enkelbeckasinens spelflykt ute på strandängar hör till sommarskymningens mest fantasieggande upplevelser. Fågeln tar först höjd innan den störtdyker och framkallarsitt myggliknande surrande, nästan gnäggande läte med hjälp av de utspärrade stjärtfjädrarna som vibrerar i vinddraget.
Enkelbeckasinens äldre folkliga smeknamn horsgök, himmelsget och vårget syftar också på det omisskänliga ljudet. Mellan flyguppvisningarna sitter den gärna på en stängselstolpe och låter höra sitt ”tick-a tick-a tick-a. Artens snabba zick-zack-flykt när den stöts upp ur gräset är också kännetecknande för enkelbeckasinen.
Enkelbeckasinen häckar allmänt där det finns våtmarker, kärr och strandängar i hela Sverige. I det öppna jordbrukslandskapet är den starkt knuten till blöta gräsmarker intill åar och sjöar. Boet döljs väl i någon starr- eller grästuva. Stora delar av det skandinaviska beståndet övervintrar på Brittiska öarna, i Frankrike och på den iberiska halvön.
Med sin decimeterlånga raka näbb, borrar den efter daggmaskar och larver av harkrankar, fjärilar och flugor, och andra smådjur långt nere i dyn. Även skalbaggar ingår i menyn.
Enkelbeckasinen hotas av bristen på betesdjur som gör att hävden av strandängar minskar. De största hoten idag är
X=år och Y=relativt tal där 1998 är 1.
Så här ser beståndstrenden ut för enkelbeckasin i Sverige.
Betade strandängar och våtmarker är enkelbeckasinens främsta häckningsmiljö.
Mer information
Sidan senast uppdaterad: 2019-07-18
Kundtjänst
Vi har öppet helgfria vardagar
måndag–torsdag 8.00–16.30
fredag 8.00–16.00
Kontakt
Övrigt
http://www.jordbruksverket.se/11571.html