Signalkräftan på EU:s lista över invasiva arter

En ny EU-förordning om invasiva arter började gälla under 2015. Den tillhörande förteckningen över 37 invasiva arter publicerades i juli och trädde i kraft den 3 augusti 2016. Sex av arterna finns i svensk natur och signalkräftan är en av dem. Förteckningen kommer att uppdateras med nya arter efter hand. På EU:s webbplats hittar du mer information om regleringen och underlag.

Syftet med den nya EU-förordningen är att förebygga, minimera och mildra effekter av invasiva främmande arter på djur och natur, människors hälsa eller ekonomi. Kriterierna för att en art ska listas är att den ska vara främmande inom hela EU och att det krävs åtgärder på unionsnivå för att förhindra att den etablerar och sprider sig. Signalkräftan är spridd i Europa, men det finns länder och regioner där den ännu inte är etablerad.

Frågor och svar om hantering av signalkräfta

Vad innebär det att signalkräftan är listad på EU:s förteckning?

EU-listade arter är hårt reglerade, bland annat med förbjud av import och spridning av arterna i naturen. För arter med stor spridning (som signalkräftan har i Sverige) finns inget krav på att utrota arten.

Sverige har 18 månader på sig att ta fram ett hanteringsprogram för signalkräftan för att identifiera risker med hantering av levande signalkräfta och eventuella ytterligare åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning nationellt. Havs- och vattenmyndigheten ansvara för detta arbete. Läs mer om hanteringsprogrammet på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Riskerna för spridning av signalkräftan i fisket och i samband med levandeförsäljning och transport har setts över i arbetet med hanteringsprogrammet som har varit ute för remiss under våren 2018. Hanteringsprogrammet är ännu inte beslutat. Vi uppdaterar sidan när det kommer ny information.

Får jag fiska signalkräfta?

Ja, Havs- och vattenmyndigheten gör bedömningen att fiske av signalkräfta under 2019 kan pågå i enlighet med samma regler som tidigare gällt, både för yrkesfiskare och fiskare med enskild rätt.

Inför fisket 2020 kommer Havs- och vattenmyndigheten att remittera ett förslag på föreskrifter som ytterligare reglerar signalkräftan. Förslaget har tidigare framgått av det förslag till hanteringsprogram för signalkräfta som remitterats till en bred krets av Havs- och vattenmyndigheten under 2018.

I början av 2018 presenterade HaV ett förslag på nytt hanteringsprogram för signalkräftan. Hanteringsprogrammet innehåller bland annat förslag på nya krav för försäljning av okokta signalkräftor söder om Dalälven, förbud mot fiske och försäljning av okokta signalkräftor i övriga Sverige samt att allmänhetens kräftfiske på Vättern minskas från fem till två helger.

Du kan läsa mer om förslaget till handlingsprogram på Havs och vattenmyndighetens webbplats.

Får jag sälja och transportera levande signalkräftor?

Ja, signalkräftan får säljas och transporteras levande till kokerier eller motsvarande, till exempel kokning i hemmet. Kräftorna ska vara i slutet förvar så att de inte kommer i kontakt med naturvatten som sjöar, dammar, vattendrag eller hav.

Transport av levande signalkräfta är inte tillåten inom skyddsområden för flodkräfta. Bland annat Öland och Gotland omfattas av förbud. Kontakta din lokala länsstyrelse för mer information.

Kokta kräftor bär inte på pest. För dem gäller inga nya regler för försäljning eller transport.

Får jag importera levande signalkräfta?

Nej. Sedan 2003 finns det ett nationellt förbud mot att föra in levande sötvattenskräftor till landet.

Får jag odla signalkräfta?

Nej, det kommer inte längre vara tillåtet enligt de nya reglerna.

Får jag sätta ut signalkräftor (förstärkningsutsättning) i naturen?

Nej, det är förbud mot att sätta ut eller flytta signalkräftor inom eller till andra vattendrag. Inga nya utsättningstillstånd kommer att utfärdas. Illegal utsättning av signalkräftor är det största hotet mot vår inhemska flodkräfta.

Om kräftor och kräftpest

I Sverige finns två kräftarter, den inhemska flodkräftan och den inplanterade signalkräftan. Signalkräftan är kronisk bärare av kräftpest som är hundraprocentigt dödlig förflodkräftan. Signalkräftan kan också dö av sjukdomen om den stressas.

Kräftpesten kom till Sverige redan 1907, men spridningen av pesten och utslagningen av flodkräftorna ökade snabbt i samband med att signalkräftan planterades ut i stor skala i svenska vatten på 1960- och 1970-talen. Flodkräftan är utrotad i stora områden i södra Sverige och är idag rödlistad som akut hotad.

På senare tid har den legala spridningen av signalkräfta i Sverige förbjudits. Försök att återetablera den hotade flodkräftan görs, men kan vara svårt då det räcker med en enda smittad signalkräfta för att slå ut ett helt flodkräftvatten. Forskare bedömer att det är omöjligt att helt utrota signalkräftan, därmed kommer det alltid finnas smittade vatten där flodkräftan inte kan återetableras. Den främsta orsaken till spridning av signalkräfta är illegala förflyttningar och utsättningar.

Sverige har redan tidigare infört följande regleringar för att skydda flodkräftan:

• Utsättningsstopp för signalkräfta till nya vatten sedan 1994
• Nationellt åtgärdsprogram för bevarande av flodkräftan och flodkräftfisket sedan 1998
• Importstopp för levande kräftor från utlandet sedan 2003
• Möjlighet att bilda speciella skyddsområden för flodkräfta sedan 2005

Sedan länge finns också bestämmelser för att förhindra spridning av kräftpest, bland annat krav på desinficering av fiskeredskap och båtar och förbud mot att kasta utdöda kräftor.