Jordbruksverket har tagit fram beräkningar som visar konsumtionen av livsmedel i Sverige. De omfattar råvaror som till exempel mjöl, socker, kött och mjölk. Av beräkningarna framgår också hur kostens näringsinnehåll ser ut.
Utvecklingen från 1960 och framåt
Under perioden 1960 till 2006 så har konsumtionen av råvaror som till exempel mjöl, potatis och strösocker minskat. Samtidigt köper vi mer förädlade livsmedel såsom matbröd, pommes frites, läsk, sylt och färdiglagad mat. Så här har vi ändrat vår konsumtion:
Ris och pasta har ökat kraftigt medan konsumtionen av färsk potatis har minskat.
Färska grönsaker har tredubblats sedan 1960.
Kött har ökat, speciellt fjäderfäkött där konsumtionen är tio gånger större år 2006 jämfört med år 1960.
Mjölk har minskat dramatiskt, samtidigt har yoghurt och fil ökat.
Ost har mer än fördubblats.
Priserna på livsmedel följde i stort den allmänna prisutvecklingen mellan åren 1960 och 1990. Därefter har inte priser på livsmedel ökat lika mycket som inflationen, maten har alltså blivit billigare jämfört med andra varor. Särskilt tydligt är det att exempelvis glass, kött och charkuterier har blivit billigare.
Den senaste utvecklingen
Den senaste statistiken visar att en rekordnivå uppnåddes 2010 för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person år 2010, och ökningar har skett såväl för griskött som för nötkött och fågelkött. Ost och ägg är två andra områden där konsumtionen ökat kraftigt mellan 2009 och 2010. Detta tillsammans med en ökad köttkonsumtion gör att det ligger nära till hands att anta att det ökade intresset för proteinrika dieter som GI och LCHF nu börjar ge genomslag i statistiken.