- Startsida
-
Handel
-
Politik och framtid
-
U-länder
- U-landsfrågor
Jordbruket är viktigt för u-länderna
Jordbruket är en mycket viktig sektor för u-länderna. Det står för en mycket större del av både sysselsättning och BNP än det gör i den rika världen.
Ordet u-land används om en stor grupp länder. Den innefattar allt från utfattiga länder som Ruanda och Bangladesh till länder med betydligt starkare ekonomier, som Brasilien och Thailand.
De stora skillnaderna gör att det sällan är bra att dra alla u-länder över en kam.
Jordbruket står för en stor del av många u-länders ekonomi. Om jordbruket går bra kan det därför hjälpa många människor att få det lite bättre. Staten kan hjälpa, till exempelvis genom att satsa på forskning och att bygga ut vägar och telekommunikationer.
Samtidigt måste man komma ihåg att alla rika länder i världen har utvecklats bort från jordbruket. I stället är det andra industrier och tjänstesektorn som skapar det största välståndet. En viktig uppgift för u-länderna är därför att skapa möjligheter utanför sektorn.
Det går inte att säga allmänt att höga priser skulle vara bättre än låga, eller tvärtom.
Höga priser kan gynna de bönder som odlar just de produkterna. Det kan hjälpa dem att utveckla sitt jordbruk. Men många lantbrukare behöver köpa en del varor, och då kan höga priser bli ett stort problem. Det finns också ofta många fattiga människor i städerna som har svårt att klara höga matpriser.
När priserna är låga är effekterna i stort sett de motsatta. Jordbruket får svårare att utvecklas, men fler personer får råd att köpa det som produceras.
Jordbruksverket följer med i den internationella diskussionen om jordbrukets betydelse för utvecklingen i u-länderna. Vi är också noga med att ta hänsyn till vilka effekter som kan uppstå i u-länderna när vi analyserar olika förslag.
Det övergripande målet är att vi ska bidra till en rättvis och global hållbar utveckling. Du kan läsa mer om Sveriges politik för global utveckling på Jordbruksdepartementets webbplats. Du hittar länken till höger.
På våra sidor om livsmedelstrygghet hittar du de senaste uppgifterna om spannmålsproduktionen i världen, tillsammans med länkar till FAO:s material.
Mer information om priser och produktion i några stora u-länder hittar du i den globala marknadsöversikten till höger. Du kan också läsa vår rapport Global livsmedelstrygghet från 2008 som handlar om effekterna av höga priser.
EU tar ofta ut lägre tull på produkter från u-länderna. De minst utvecklade länderna betalar inte någon tull alls för sina produkter. Dessutom behöver inte u-länderna sänka sina tullar och stöd lika mycket som i-länderna i WTO-sammanhang. Du kan läsa mer om detta till höger.
Vad menas med u-land?
Ordet u-land används om en stor grupp länder. Den innefattar allt från utfattiga länder som Ruanda och Bangladesh till länder med betydligt starkare ekonomier, som Brasilien och Thailand.
De stora skillnaderna gör att det sällan är bra att dra alla u-länder över en kam.
Jordbruket som vapen mot fattigdom
Jordbruket står för en stor del av många u-länders ekonomi. Om jordbruket går bra kan det därför hjälpa många människor att få det lite bättre. Staten kan hjälpa, till exempelvis genom att satsa på forskning och att bygga ut vägar och telekommunikationer.
Samtidigt måste man komma ihåg att alla rika länder i världen har utvecklats bort från jordbruket. I stället är det andra industrier och tjänstesektorn som skapar det största välståndet. En viktig uppgift för u-länderna är därför att skapa möjligheter utanför sektorn.
Är det bra med höga eller låga priser?
Det går inte att säga allmänt att höga priser skulle vara bättre än låga, eller tvärtom.
Höga priser kan gynna de bönder som odlar just de produkterna. Det kan hjälpa dem att utveckla sitt jordbruk. Men många lantbrukare behöver köpa en del varor, och då kan höga priser bli ett stort problem. Det finns också ofta många fattiga människor i städerna som har svårt att klara höga matpriser.
När priserna är låga är effekterna i stort sett de motsatta. Jordbruket får svårare att utvecklas, men fler personer får råd att köpa det som produceras.
Vårt arbete med u-landsfrågor
Jordbruksverket följer med i den internationella diskussionen om jordbrukets betydelse för utvecklingen i u-länderna. Vi är också noga med att ta hänsyn till vilka effekter som kan uppstå i u-länderna när vi analyserar olika förslag.
Det övergripande målet är att vi ska bidra till en rättvis och global hållbar utveckling. Du kan läsa mer om Sveriges politik för global utveckling på Jordbruksdepartementets webbplats. Du hittar länken till höger.
Om du vill veta mer
På våra sidor om livsmedelstrygghet hittar du de senaste uppgifterna om spannmålsproduktionen i världen, tillsammans med länkar till FAO:s material.
Mer information om priser och produktion i några stora u-länder hittar du i den globala marknadsöversikten till höger. Du kan också läsa vår rapport Global livsmedelstrygghet från 2008 som handlar om effekterna av höga priser.
EU tar ofta ut lägre tull på produkter från u-länderna. De minst utvecklade länderna betalar inte någon tull alls för sina produkter. Dessutom behöver inte u-länderna sänka sina tullar och stöd lika mycket som i-länderna i WTO-sammanhang. Du kan läsa mer om detta till höger.
Sidan senast uppdaterad: 2011-07-26
