EU:s marknadsreglering för får- och getkött

EU:s bestämmelser för reglering av marknaden för får- och getkött innehåller:
  • gränsskydd i form av tullar
  • gemensam klassificeringsskala
  • privat lagring
  • tackbidrag.
EU:s gränsskydd gentemot länder utanför EU består av fasta tullar. Inom får- och getköttssektorn används en kombination av vikt- och värdetullar. Därutöver kan EU ta ut tilläggstullar om importpriserna sjunker under en viss nivå eller importkvantiteterna stiger över en viss nivå.
 
EU har upprättat en gemensam klassificeringsskala för får som det är frivilligt för medlemsländerna att använda. Sverige har valt att använda sig av den. Du kan läsa mer om köttklassificering till höger.
 
Kommissionen kan ge stöd till privat lagring om marknadsläget är särskilt svårt. Systemet omfattar slaktkroppar av lamm som är yngre än tolv månader och styckningsdetaljer av dessa. Stödbeloppet kan bestämmas i förväg eller genom anbudsförfarande.
 
Tyngdpunkten i marknadsregleringen för får- och getkött bestod tidigare av djurbidrag. I samband med EU:s reform 2003 beslutade man att senast 2007 frikoppla djurbidragen inom får- och getsektorn och betala ut dessa i form av gårdsstöd. Medlemsstaterna har dock möjlighet att även fortsättningsvis behålla 50 procent av tackbidraget kopplat till produktionen. Sverige har valt att föra in tackbidraget i gårdsstödet. Till höger kan du läsa mer om varför EU har reformerat jordbrukspolitiken.
 
Till höger kan du läsa dagordningar och information från möten i EU:s förvaltningskommitté.
 

Vi åt mer får- och lammkött 2011


Konsumtionen av får- och lammkött i Sverige återtog den stigande trenden 2011 sedan minskningen året före. Den svenska produktionen var rekordstor 2011 medan importen återhämtade sig, om än inte till rekordnivån 2009. Den svenska självförsörjningen minskade på grund av den ökade importen. I Sverige producerar och äter vi väldigt lite getkött och det bedrivs därför ingen handel att tala om.
Balans för får- och lammkött i Sverige (vara med ben), ton

År

Produktion

Konsumtion¹

Över/underskott
2002 3 856 8 374 -4 518
2003 3 749 9 240 -5 491
2004 3 802 8 441 -4 639
2005 4 067 10 151 -6 084
2006 4 205 11 498 -7 293
2007 4 603 11 584 -6 981
2008 4 630 12 716 -8 086
2009 5 063 14 494 -9 431
2010 4 990 12 917 -7 927
2011 5 130 14 197 -9 067
¹ Konsumtionen är framräknad som produktion + import - export.

Tabellen bortser från ätbara slaktbiprodukter som används i djurfoder.
Källa: Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket

En stor del av köttet kommer från Nya Zeeland


Eftersom Sverige inte producerar tillräckligt med får- och lammkött för att tillgodose den inhemska efterfrågan så måste vi importera. Importen ökade 2011 efter den stora minskningen föregående år då Nya Zeeland upplevde svår torka. 37 % av det importerade får- och lammköttet (produktvikt) kom från Nya Zeeland i form av frysta slaktkroppar och styckningsdelar 2011. Mer än hälften av det får- och lammkött vi importerar kommer från andra EU-länder (införsel), men även en stor del av denna införsel kommer ursprungligen från Nya Zeeland. Den svenska exporten av får- och lammkött är mycket liten.
Sveriges handel med får- och lammkött 2002-2011 (vara med ben), miljoner kilo. Grafen bortser från ätbara slaktbiprodukter som används i djurfoder. Källa: Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket

Sveriges handel med får- och lammkött 2002-2011 (vara med ben), miljoner kilo. Grafen bortser från ätbara slaktbiprodukter som används i djurfoder. Källa: Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket

Hur ser produktionen ut inom EU?


Produktionen av får- och getkött inom EU uppgick 2011 till drygt 887 000 ton varav Grekland, Spanien, Frankrike och Storbritannien tillsammans svarade för nästan 80 procent. Under samma år konsumerade vi 1,1 miljoner ton får- och getkött inom EU.  

Underskottet täcks med import från Nya Zeeland


EU:s självförsörjningsgrad för får- och getkött uppgår till cirka 79 procent. Det underskott som finns täcks med import från framförallt Nya Zeeland. Viss import förekommer även från Australien, Argentina, Uruguay samt Chile. Exporten av får- och getkött till länder utanför EU är liten.
 

Nya Zeeland och Australien är störst på världsmarknaden


De största exportländerna på världsmarknaden är Nya Zeeland och Australien. I Australien är exporten fördelad på både får- och lammkött som en följd av deras omfattande ullproduktion, medan Nya Zeeland specialiserar sig på lammköttsproduktion. De länder som importerar mest finns i Asien och Europa.

Vill du veta mer?


Om du vill ha mer information om produktion, handel, konsumtion och priser i Sverige, EU och i övriga världen så hittar du det i våra marknadsöversikter. Här finns också information om EU:s marknadsregleringar.
Sidan senast uppdaterad:   2012-03-30