- Startsida
-
Handel
-
Politik och framtid
-
EU:s handelspolitik
- Så påverkas du av handelspolitiken
Tullar håller EU-priserna uppe
Alla EU-länder tar ut samma tull på varor som importeras från länder som inte är med i EU. Hur hög tullen är beror till stor del på hur konkurrenskraftiga EU:s producenter anses vara. Tullarna är därför höga på kött, smör och socker, och betydligt lägre på spannmål och oljeväxter.
På väg mot lägre tullar
EU håller på att förhandla i två olika sammanhang som båda gör att du bör räkna med lägre tullar i framtiden.
WTO (Världshandelsorganisationen). Förhandlingar inleddes 2001 och pågår fortfarande. Det är svårt att säga om och när förhandlingarna går i lås, men om de gör det kan du räkna med att alla i-länder i kommer sänka sina tullar med ungefär hälften, i genomsnitt.
Enskilda länder och regioner. EU håller på att förhandla med flera motparter om att sänka tullarna. Det handlar både om att bygga på avtal som redan finns och att ingå avtal med nya länder.
Lägre tullar betyder att du får bättre möjligheter att exportera dina produkter till länder utanför EU. Det blir också billigare att importera från de länderna. Det betyder i sin tur att konkurrensen kan öka hemma i Sverige och att priserna pressas nedåt. Hur stora de här effekterna blir beror på hur mycket tullarna sänks.
Du kan läsa mer om förhandlingarna både i WTO och med enskilda länder under Det här är på gång till vänster.
Gränser för EU:s stöd till jordbruket
EU kan inte utforma sin jordbrukspolitik hur som helst. WTO-reglerna slår bland annat fast maxbelopp för de stödformer som anses ha mest negativa effekter för andra länder. I princip gäller maxbeloppet alla åtgärder som påverkar prisnivån på ett eller annat sätt, det vill säga den samlade effekten av tullar, mjölkkvoter, offentlig lagring, exportbidrag och liknande.
Gårdsstödet, miljöersättningarna och företagsstöden påverkas inte av maxbeloppet. Ett viktigt skäl till att gårdsstödet över huvud taget finns är just den här regeln i WTO. Om EU inte hade gjort de senaste årens reformer av jordbrukspolitiken hade man förmodligen inte kunnat leva upp till sina internationella åtaganden.
Det är förstås inte bara EU:s jordbrukspolitik som omfattas av WTO-reglerna, utan de gäller för alla länder som är med i WTO. Det finns alltså gränser för hur mycket stöd konkurrerande länder kan ge till jordbruket. Här hittar du mer information om WTO:s jordbruksavtal.
Smygprotektionism får inte ersätta tullarna
När tullarna sänks kan det vara frestande för många länder att skydda sina producenter på andra sätt. Ett sådant sätt kan vara överdrivet strikta och detaljerade hälso- och hygienkrav på importerade produkter.
WTO:s regler innebär i princip att länderna har rätt att ha restriktioner som kan motiveras på vetenskapliga grunder. Reglerna ska också vara så lite handelsstörande som möjligt, och det är inte tillåtet att diskriminera mellan olika länder utan saklig grund för det. Reglerna finns i det så kallade SPS-avtalet, det vill säga avtalet om sanitära och fytosanitära frågor. Här hittar du mer information om SPS-avtalet.
Brott mot reglerna kan leda till strafftullar
Om ett land inte följer WTO:s regler kan länder som tycker att de drabbas av regelbrottet vända sig till WTO för att få rätt. I första hand försöker man lösa tvister på fredlig väg, men om det inte lyckas har WTO ett system för tvistlösning.
Tvistlösningen innebär i princip att en panel som består av tre personer avgör frågan. Om panelen kommer fram till att ett land faktiskt bryter mot reglerna kommer landet att uppmanas att ändra sina bestämmelser. Om landet inte gör det kan det klagande landet få rätt att ta ut strafftullar som ett påtryckningsmedel.
Sådana strafftullar kan drabba vilka produkter som helst. Det finns ingenting som säger att de ska gälla samma slags produkter som själva tvisten handlade om.
Vilka företag lyckas exportera?
Företag med hög utbildningsnivå och produktivitet har störst chans att lyckas på exportmarknaderna. Mer information hittar du i rapporten Livsmedelsföretagen och exportmarknaden till höger.
Marknadsanpassning påverkar jordbrukets kollektiva värden
Svenskt jordbruk skapar tre typer av kollektiva nyttigheter, det vill säga värden som allmänheten får tillgång till utan att behöva betala den som producerat tjänsten: Natur- och kulturmiljöer, biologisk mångfald och säkra livsmedel. Dessa uppstår i hög grad som externa effekter i jordbrukets animalieproducerande områden.
Animalieproduktionen är viktig för att bevara det öppna jordbrukslandskapet eftersom djurhållning kräver foderråvara men det är betesdrift av nötkreatur och får som är avgörande för att bevara biologisk mångfald samt vissa natur- och kulturmiljöer. Produktionen av griskött, fågelkött och ägg bidrar till viss del till ett öppet landskap eftersom produktionen i hög grad är spannmålsbaserad. Den bidrar också till säkra livsmedel eftersom förekomsten av salmonella är betydligt mindre i svenskt kött än i importerat kött tack vare ett långtgående smittskyddsarbete i svensk produktion. Detsamma gäller i högsta grad också för ägg.
I rapporten Marknadsanpassning av jordbruket presenteras en analys av hur de kollektiva nyttigheterna kan påverkas av den marknadsanpassning av jordbruket som reformer i jordbruks- och handelspolitik förväntas medföra. Rapporten hittar du till höger.
