Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida

Klassning av slaktkroppar

Varför klassas slaktkroppar?


Prissättningen på kött är fri. Klassningen finns till för att priserna från lantbrukare till slakteri, de så kallade avräkningspriserna och priserna inom partihandeln ska vara jämförbara. Detta underlättar för uppfödaren att möta marknadens krav och satsa på kvalitetsproduktion.

Klassningssystemet används för att så noggrant som möjligt beskriva slaktkroppens användbarhet och innehåll av kött, fett och ben.

Alla slaktkroppar av nöt, svin, får, get, häst och ren som marknadsförs som livsmedel ska vara klassade på ett bestämt sätt.

När Sveriges lag om klassning av kött ursprungligen infördes 1941 var dock syftet att ge underlag för en rättvis fördelning av de knappa resurser som fanns vid det tillfället.

EU-länderna har ett gemensamt klassningssystem


Alla slaktkroppar utom svinslaktkroppar indelas i kategorier, formklasser och fettgrupper. Alla länder i EU använder EUROP systemet för klassningen. Systemet är uppbyggt av femton klasser där huvudklasserna kallas E, U, R, O och P. Efter var och en av dessa bokstäver kan + eller - läggas till. Dessutom bestäms hur kroppen är täckt av fett  i ett motsvarande system där Sverige använder 15 grupper från 1- till 5+.

Svinslaktkroppar indelas i köttprocentgrupper 45 - 65. Kött- och fettmått mäts med godkänd mätutrustning på väl definierade mätställen och omräknas till köttprocent med hjälp av en ekvation som EU faställt.

Bestämmelserna om klassning hittar du till höger.

Så här går klassificeringen till


Innan man klassar slaktkropparna måste de putsas för att vägning och klassningen ska kunna göras på ett rättvisande sätt. Vid putsning tas till exempel överflödigt fett inne i slaktkroppen bort.

Klassificeraren bedömer sedan kategori, kroppens form och fettansättning. Kategorin bestäms av djurets kön och ålder. Kroppens form delas in i femton klasser från E+ till P-. De mest svällande slaktkropparna får klassen E+ och de tunnaste får klassen P-. Fettansättningen bedöms och indelas i klasserna 1- till 5+ där 1- är magrast och 5+ fetast.

En informationsbroschyr om putsning av slaktkroppar och en mer utförlig beskrivning av klassningsverksamheten hittar du till höger.

Den som klassar ska ha behörighet


Den som ska klassar slaktkroppar ska ha behörighetsbevis. Det får den som har genomgått utbildning och blivit godkänd på de kurser som ordnas av Jordbruksverket. Klassificerarna vidareutbildas dessutom varje år. Kursanmälan görs till Jordbruksverket. Klassificeraren är anställd av slakteriet.

Gårdsslakterier behöver inte köttklassa


Du som har ett mindre gårdsslakteri och vill söka dispens från klassningsreglerna kan kontakta kontrollenheten på Jordbruksverket.

Klassningen kontrolleras för att garantera lika bedömning


Slakterierna rapporterar veckovis klassningsutfallet till Jordbruksverket. Rapporteringen kan göras genom E-tjänsten Skicka slaktfil som du hittar till höger. Uppgifterna sammanställs och granskas av klassnigsinspektörerna på Jordbruksverket. Dessutom är Jordbruksverket kontinuerligt uppkopplad mot slakteriernas mätutrustning för svinslaktkroppar.

Vi övervakar även klassningen med hjälp av oanmälda inspektionsbesök för att kontrollera att bedömningen sker likadant över hela landet och att reglerna tillämpas på rätt sätt. De större slakterierna inspekteras oanmält minst åtta gånger per år. Kontroll av putsningen ingår också som en del av inspektionen.

Detaljerad beskrivning av hur kontrollerna genomförs finns i kontrollinstruktionen som du hittar till höger.

Klassificeringsråd för gemensamma frågor


I Jordbruksverkets klassificeringsråd som är ett rådgivande organ diskuteras regelverk, kontrollsystem, sanktioner, utvecklingsarbete fortlöpande. I rådet ingår representanter för de parter som berörs av systemet till exempel producenter, slakterier, handel, grossister och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Kontakt


Ring kundtjänst: 0771-223 223

Sidan senast uppdaterad:   2013-04-18