- Startsida
-
Djurhälsopersonal
-
Du som arbetar i djurens hälso- och sjukvård
- Djurhälsopersonal
- Distriktsveterinärerna
- Ditt ansvar som djurägare
- Behörighet att arbeta i djurens hälso- och sjukvård
- Du som arbetar i djurens hälso- och sjukvård
- Veterinära författningshandboken
- Djursjukdata
- Läkemedel för djur
- Djurskyddsdeklaration i grisbesättningar
- Anmälningsplikt för vissa djursjukdomar
- Epizootihandboken
- Officiell veterinär
- Tävlingsveterinär
- Gränskontrollveterinärer
- Avlägset boende
- Traces
- Information för hund- och kattveterinärer
Djurhälsopersonal
Du som är legitimerad veterinär eller djursjukskötare, godkänd hovslagare eller godkänd legitimerad tandläkare, sjuksköterska eller sjukgymnast ingår i djurhälsopersonalen. Det innebär att du måste arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, följa regler för exempelvis intygsskrivande, journalföring, anmälningsplikt, tystnadsplikt och kan prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård om något skulle gå fel vid en behandling.
I ditt arbete ingår det att vara insatt i lagstiftningen för ditt yrke och uppdaterad på vad som är händer, till exempel inom forskning och utövande på ditt område. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som står i lagtexten och därför har vi tagit fram informationsblad och vägledningar som hjälper dig.
Här nedanför kommer vi att ta upp några av de saker du måste tänka på i ditt arbete. Underlaget är inte heltäckande utan ger exempel på vanliga frågor vi får från er i djurhälsopersonalen. I vägledningen om Djurhälsopersonalens skyldigheter hittar du fördjupad information och du hittar den till höger.
En journal är dokumentation i löpande ordning om konsultationer rörande djur. Till journalen hör även röntgenbilder, remisser, remissvar, analysuppgifter från laboratorier och liknande samt andra dokument eller datafiler som har medicinsk anknytning till djuret eller djuren journalen avser. Journaler ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista införandet eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut.
Du ska föra journal i direkt anslutning till konsultationen eller besöket och spara det så att uppgift om konsultationer som gäller ett visst djur eller djurgrupp vid en given tidpunkt kan tas fram. Du får bara skriva journal på svenska, norska eller danska, - inte andra språk.
I förekommande fall så ska journalen innehålla uppgifterna för:
1. datum för konsultationen,
2. djurhållarens produktionsplatsnummer, namn eller namn, adress och telefonnummer,
3. djurslag,
4. djurets kön,
5. djurets ålder eller åldersgrupp,
6. djurets identitet,
7. anamnes,
8. status,
9. diagnos,
10. typ av behandling, samt
11. namnet på den behandlande djurhälsopersonalen.
Tänk på att vara noggrann så att det du skriver kan läsas och förstås av andra. Journalen är din bästa vän om du behöver visa på vad du gjort, tänkt och sagt, - så var tydlig när du skriver.
Om djuret behandlas med läkemedel ska du som är veterinär, (eller djursjukskötare, godkänd leg sjuksköterska eller godkänd leg tandläkare som fått läkemedel tillhandahållet) också skriva med
1. läkemedlets namn,
2. styrka och dosering,
3. behandlingstidens längd, samt
4. karenstid vid behandling av djur som är avsedda för livsmedelsändamål.
Du får inte göra det du skrivit in i journalen oläsligt, exempelvis för att det visade sig vara fel. Behöver du rätta en oriktig uppgift så drar du ett streck över det felaktiga men ser till att det fortfarande går att läsa allt som står. Sen kan du skriva in rättelsen som också ska undertecknas och dateras av dig.
Ja, du måste föra journal även om behandlingen exempelvis skulle vara en normalskoning.
Du som tillhör djurhälsopersonalen är skyldig att anmäla till länsstyrelsen eller Jordbruksverket när du i din yrkesutövning misstänker att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt.
Alla som genom sitt yrke misstänker att en epizootisk sjukdom inträffat ska anmäla det till länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Är du veterinär ska du göra sådan anmälan även när du misstänker ett fall av zoonos. Oavsett om misstanken rör epizooti eller zoonos ska du som är veterinär dessutom först göra en undersökning för att fastställa vilken sjukdom det är och göra vad som krävs för att förhindra att smittan sprids.
Du kan läsa mer här om anmälningsplikt för vissa djursjukdomar.
Delegering är ett nytt juridiskt begrepp som innebär att en person som tillhör djurhälsopersonalen får överlåta en uppgift, som normalt bara får utföras av den egna yrkeskategorin, till en person i ett av de andra yrkena inom djurhälsopersonalen.
Viktigt att tänka på är här att du inte får delegera eller ta emot om någon av er inte tillhör ett legitimerat eller godkänt yrke. Delegering till en djurvårdare är alltså inte tillåtet, inte ens om de arbetar på utökad nivå eller på övergångsregler. De ingår inte i djurhälsopersonalen.
För att få delegera måste bådas kompetens först kontrolleras utifrån bestämda kriterier. Därefter ska ett skriftligt delegationskontrakt upprättas. Till höger finns en mall som kan användas för att skriva ett delegeringskontrakt mellan en legitimerad veterinär och en legitimerad djursjukskötare. Ska delegeringen ske mellan någon av de övriga yrkeskategorierna i djurhälsopersonalen byter ni bara ut titlarna på mallen.
En delegation gäller för ett tillfälle eller upp till ett år.
När du utfärdar intyg ska du vara opartisk och noggrann. Du får inte ha något ekonomiskt intresse i det som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet. Du ska ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara medveten om vad det står i det intyg du utfärdar.
Du får inte intyga andra uppgifter än sådana som du har personlig kännedom om eller själv har kontrollerat. Det är inte heller tillåtet att underteckna ett blankt eller ofullständigt ifyllt intyg.
Om du skriver under ett intyg med uppgifter som baseras på ett annat intyg eller bevis ska du ha det aktuella dokumentet tillgängligt när du skriver under. Du får inte utfärda intyg på ett språk som du inte har tillfredsställande kunskaper i om inte en tillfredsställande översättning är bifogad till intyget.
Det ska tydligt framgå av intyget varför det upprättas och på vems uppdrag. Intyget ska innehålla en beskrivning av arten och omfattningen av de utredningar och undersökningar som utgör underlaget för intyget samt uppgift om när och var dessa genomförts. Om intyget grundar sig på andra dokument eller intyg ska dessa redovisas.
Du ska kontrollera identitetsmärkning på djur respektive identitetsstämpel på varor och ange detta i intyget. För djur som saknar identitetsmärkning ska du ge ett fullständigt signalement, om det är möjligt. För varor som saknar identitetsmärkning ska du beskriva varorna på ett så omfattande sätt att de kan identifieras.
Om ett intyg innehåller uppgifter om att vissa krav som anges i föreskrifter är eller inte är uppfyllda så ska intyget hänvisa till de aktuella föreskrifterna. Om det är lämpligt ska föreskrifterna bifogas till intyget.
Om du använder ett färdigt intygsformulär ska du fylla i alla markerade platser för uppgifter. Om det finns uppgifter du inte kan ange ska du markera detta med ett streck. En avslutad beskrivning ska följas av ett långt streck. Du som intygsgivare ska signera eventuella ändringar i intygsformuläret.
Intyget ska innehålla datum för utfärdandet, intygsgivarens underskrift i original, namnförtydligande och titel samt, i tillämpliga fall, adress, telefonnummer och tjänstestämpel. Underskriften ska vara beständig och i annan färg än svart. Intygsgivaren ska bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande dokument eller intyg i minst tre år om det inte framgår av annan författning eller särskilt beslut att denna ska förvaras längre.
I föreskrifterna om bland annat skyldigheter för djurhälsopersonal finns mer information om hur du upprättar och utfärdar intyg. Föreskrifterna finns till höger.
Du som tillhör djurhälsopersonalen har tystnadsplikt i din yrkesutövning. Tystnadsplikten omfattar även dem som arbetar tillsammans med dig, t ex djurvårdare, praktikanter, hovslagare som ännu inte har godkännande m fl. Därför är det viktigt att du informerar dem om det och vad det innebär.
Att ha tystnadsplikt innebär att du inte får berätta om eller använda dig av information som rör dina kunders drifts- och affärsförhållanden. Tänk då också på att även information som kan verka vara privat kan vara av sådant slag. Skulle det prövas om du brutit mot tystnadsplikten är det vad du borde ha insett att du inte skulle säga eller använda dig av som prövas, inte om du verkligen avsåg att säga eller använda dig av informationen.
Du bryter inte mot tystnadsplikten om du lämnar uppgifter som du är skyldig att lämna enligt lag eller förordning är att bryta mot tystnadsplikten. Givetvis får den djurhälsopersonal som är direkt involverad i vården av djuret diskutera behandlingen i syfte att ge så god och säker vård som möjligt.
Du som tillhör djurhälsopersonalen ska meddela Jordbruksverket när du byter namn, adress eller arbetsplats. Det går bra att skriva ett e-postbrev till oss i vilket du lämnar information om vilka ändringar det gäller, skicka ett brev eller faxa oss på 036-16 38 28
Du kan också mejla oss.
I ditt arbete ingår det att vara insatt i lagstiftningen för ditt yrke och uppdaterad på vad som är händer, till exempel inom forskning och utövande på ditt område. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som står i lagtexten och därför har vi tagit fram informationsblad och vägledningar som hjälper dig.
Här nedanför kommer vi att ta upp några av de saker du måste tänka på i ditt arbete. Underlaget är inte heltäckande utan ger exempel på vanliga frågor vi får från er i djurhälsopersonalen. I vägledningen om Djurhälsopersonalens skyldigheter hittar du fördjupad information och du hittar den till höger.
Journalföring
En journal är dokumentation i löpande ordning om konsultationer rörande djur. Till journalen hör även röntgenbilder, remisser, remissvar, analysuppgifter från laboratorier och liknande samt andra dokument eller datafiler som har medicinsk anknytning till djuret eller djuren journalen avser. Journaler ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista införandet eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut.
När ska jag föra journal
Du ska föra journal i direkt anslutning till konsultationen eller besöket och spara det så att uppgift om konsultationer som gäller ett visst djur eller djurgrupp vid en given tidpunkt kan tas fram. Du får bara skriva journal på svenska, norska eller danska, - inte andra språk.
Det här ska tas upp i journalen
I förekommande fall så ska journalen innehålla uppgifterna för:
1. datum för konsultationen,
2. djurhållarens produktionsplatsnummer, namn eller namn, adress och telefonnummer,
3. djurslag,
4. djurets kön,
5. djurets ålder eller åldersgrupp,
6. djurets identitet,
7. anamnes,
8. status,
9. diagnos,
10. typ av behandling, samt
11. namnet på den behandlande djurhälsopersonalen.
Tänk på att vara noggrann så att det du skriver kan läsas och förstås av andra. Journalen är din bästa vän om du behöver visa på vad du gjort, tänkt och sagt, - så var tydlig när du skriver.
Om djuret behandlas med läkemedel ska du som är veterinär, (eller djursjukskötare, godkänd leg sjuksköterska eller godkänd leg tandläkare som fått läkemedel tillhandahållet) också skriva med
1. läkemedlets namn,
2. styrka och dosering,
3. behandlingstidens längd, samt
4. karenstid vid behandling av djur som är avsedda för livsmedelsändamål.
Se upp med det här
Du får inte göra det du skrivit in i journalen oläsligt, exempelvis för att det visade sig vara fel. Behöver du rätta en oriktig uppgift så drar du ett streck över det felaktiga men ser till att det fortfarande går att läsa allt som står. Sen kan du skriva in rättelsen som också ska undertecknas och dateras av dig.
Måste jag föra journal även för rutinbehandlingar
Ja, du måste föra journal även om behandlingen exempelvis skulle vara en normalskoning.
Anmälningsplikt
Djurskydd
Du som tillhör djurhälsopersonalen är skyldig att anmäla till länsstyrelsen eller Jordbruksverket när du i din yrkesutövning misstänker att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt.
Smittsamma sjukdomar
Alla som genom sitt yrke misstänker att en epizootisk sjukdom inträffat ska anmäla det till länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Är du veterinär ska du göra sådan anmälan även när du misstänker ett fall av zoonos. Oavsett om misstanken rör epizooti eller zoonos ska du som är veterinär dessutom först göra en undersökning för att fastställa vilken sjukdom det är och göra vad som krävs för att förhindra att smittan sprids.
Du kan läsa mer här om anmälningsplikt för vissa djursjukdomar.
Delegering
Delegering är ett nytt juridiskt begrepp som innebär att en person som tillhör djurhälsopersonalen får överlåta en uppgift, som normalt bara får utföras av den egna yrkeskategorin, till en person i ett av de andra yrkena inom djurhälsopersonalen.
Viktigt att tänka på är här att du inte får delegera eller ta emot om någon av er inte tillhör ett legitimerat eller godkänt yrke. Delegering till en djurvårdare är alltså inte tillåtet, inte ens om de arbetar på utökad nivå eller på övergångsregler. De ingår inte i djurhälsopersonalen.
För att få delegera måste bådas kompetens först kontrolleras utifrån bestämda kriterier. Därefter ska ett skriftligt delegationskontrakt upprättas. Till höger finns en mall som kan användas för att skriva ett delegeringskontrakt mellan en legitimerad veterinär och en legitimerad djursjukskötare. Ska delegeringen ske mellan någon av de övriga yrkeskategorierna i djurhälsopersonalen byter ni bara ut titlarna på mallen.
En delegation gäller för ett tillfälle eller upp till ett år.
Att utfärda intyg
När du utfärdar intyg ska du vara opartisk och noggrann. Du får inte ha något ekonomiskt intresse i det som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet. Du ska ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara medveten om vad det står i det intyg du utfärdar.
Du får inte intyga andra uppgifter än sådana som du har personlig kännedom om eller själv har kontrollerat. Det är inte heller tillåtet att underteckna ett blankt eller ofullständigt ifyllt intyg.
Om du skriver under ett intyg med uppgifter som baseras på ett annat intyg eller bevis ska du ha det aktuella dokumentet tillgängligt när du skriver under. Du får inte utfärda intyg på ett språk som du inte har tillfredsställande kunskaper i om inte en tillfredsställande översättning är bifogad till intyget.
Om intygen
Det ska tydligt framgå av intyget varför det upprättas och på vems uppdrag. Intyget ska innehålla en beskrivning av arten och omfattningen av de utredningar och undersökningar som utgör underlaget för intyget samt uppgift om när och var dessa genomförts. Om intyget grundar sig på andra dokument eller intyg ska dessa redovisas.
Du ska kontrollera identitetsmärkning på djur respektive identitetsstämpel på varor och ange detta i intyget. För djur som saknar identitetsmärkning ska du ge ett fullständigt signalement, om det är möjligt. För varor som saknar identitetsmärkning ska du beskriva varorna på ett så omfattande sätt att de kan identifieras.
Om ett intyg innehåller uppgifter om att vissa krav som anges i föreskrifter är eller inte är uppfyllda så ska intyget hänvisa till de aktuella föreskrifterna. Om det är lämpligt ska föreskrifterna bifogas till intyget.
Om du har ett färdigt formulär
Om du använder ett färdigt intygsformulär ska du fylla i alla markerade platser för uppgifter. Om det finns uppgifter du inte kan ange ska du markera detta med ett streck. En avslutad beskrivning ska följas av ett långt streck. Du som intygsgivare ska signera eventuella ändringar i intygsformuläret.
Intyget ska innehålla datum för utfärdandet, intygsgivarens underskrift i original, namnförtydligande och titel samt, i tillämpliga fall, adress, telefonnummer och tjänstestämpel. Underskriften ska vara beständig och i annan färg än svart. Intygsgivaren ska bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande dokument eller intyg i minst tre år om det inte framgår av annan författning eller särskilt beslut att denna ska förvaras längre.
I föreskrifterna om bland annat skyldigheter för djurhälsopersonal finns mer information om hur du upprättar och utfärdar intyg. Föreskrifterna finns till höger.
Tystnadsplikt
Du som tillhör djurhälsopersonalen har tystnadsplikt i din yrkesutövning. Tystnadsplikten omfattar även dem som arbetar tillsammans med dig, t ex djurvårdare, praktikanter, hovslagare som ännu inte har godkännande m fl. Därför är det viktigt att du informerar dem om det och vad det innebär.
Att ha tystnadsplikt innebär att du inte får berätta om eller använda dig av information som rör dina kunders drifts- och affärsförhållanden. Tänk då också på att även information som kan verka vara privat kan vara av sådant slag. Skulle det prövas om du brutit mot tystnadsplikten är det vad du borde ha insett att du inte skulle säga eller använda dig av som prövas, inte om du verkligen avsåg att säga eller använda dig av informationen.
Du bryter inte mot tystnadsplikten om du lämnar uppgifter som du är skyldig att lämna enligt lag eller förordning är att bryta mot tystnadsplikten. Givetvis får den djurhälsopersonal som är direkt involverad i vården av djuret diskutera behandlingen i syfte att ge så god och säker vård som möjligt.
När du byter namn, adress eller arbetsplats
Du som tillhör djurhälsopersonalen ska meddela Jordbruksverket när du byter namn, adress eller arbetsplats. Det går bra att skriva ett e-postbrev till oss i vilket du lämnar information om vilka ändringar det gäller, skicka ett brev eller faxa oss på 036-16 38 28
Du kan också mejla oss.
Mer information
Sidan senast uppdaterad: 2011-05-02
