Bovin Spongiform Encefalopati (BSE)

Bovin Spongiform Encefalopati eller galna kosjukan är en smittsam och dödlig sjukdom i centrala nervsystemet hos nötkreatur. Den finns i två varianter, klassisk och atypisk, och smittan anses kunna överföras till människor via kött från smittade nötkreatur.

Smittspridning av BSE hos nötkreatur

Smittämnet som orsakar BSE kallas prion, och det är en form av mycket stabilt protein. Klassisk BSE överförs till nötkreatur genom foder som innehåller kött- och benmjöl från infekterade djur. Därför är utfodring av idisslare med foder som innehåller kött- och benmjöl är sedan länge förbjudet i hela EU. Den atypiska formen tror man uppkommer spontant hos det enskilda djuret. Det sker ingen smitta direkt mellan djur i någon av varianterna, men det finns en mycket liten risk att en smittad ko överför infektionen till sin kalv under dräktigheten.

BSE i Sverige

Sverige har aldrig haft något påvisat fall av klassiska formen av BSE hos nötkreatur. Däremot har ett fall av atypisk BSE diagnosticerats år 2006.

BSE-övervakning

Regleras av EU och omfattar provtagning av:

• Alla självdöda och avlivade nötkreatur äldre än 48 månader (undantag delar av norra Sverige)
• Alla nödslaktade nötkreatur äldre än 48 månader.
• Alla nötkreatur med anmärkning vid besiktning före slakt som är äldre än 48 månader.
• Alla nötkreatur över 24 månader som uppvisar symptom som inte kan uteslutas vara BSE.

Övervakningen görs framför allt för att visa att Sverige har en försumbar risk för att BSE ska finns bland svenska nötkreatur. Den bekostas dels med statliga medel och dels av EU. I denna övervakning är gruppen med kliniska symptom särskilt viktig för att Sverige ska kunna behålla sin status. Därför är det aktuellt med provtagning av djur med typiska symptom även om andra orsaker än BSE är mer troliga.

Typiska symtom

Symptom på BSE kommer ofta smygande. Att djuret tappar rangordningen i gruppen eller är ovillig att följa med de andra kan vara ett första tecken. Det sker en gradvis försämring av djurets tillstånd under flera veckor, ibland månader. Inkubationstiden varierar mellan två och sju år. Stress kan vara en utlösande faktor för kliniska symptom, till exempel vid transport eller i samband med kalvning. Feber förekommer normalt inte vid BSE, såvida djuret inte samtidigt lider av någon annan sjukdom.

Följande symtom kan förekomma vid BSE:

• avmagring och nedgång i mjölkproduktion
• överkänslighet för ljud, ljus och beröring
• tvångsmässigt slickande, tandgnissling och råmande
• nervositet (flyktbenägenhet)
• extremt rädd om huvudet (håller det lågt)
• avskavd hårrem vid hornbasen
• aggressivt beteende mot andra djur och människor
• maniskt sparkande vid mjölkning
• höga trippande steg, svårt att hålla balansen vid vändning
• svårighet att resa sig
• muskeldarrningar i huden
• ovilja att gå över cementgolv, gå över skarv eller förändring i underlaget, gå runt hörn, gå ut på öppna ytor (inklusive fält) och gå genom dörröppningar.

Anmälningsplikt

BSE omfattas av epizootilagen. Djurhållare är därmed enligt lag skyldig att anmäla misstanke om BSE till veterinär och veterinär är skyldig att anmäla till myndigheterna.