Hur kan du som djurhållare förebygga smitta med ehec?

Ehec är en zoonos vilket innebär att den kan spridas mellan djur och människa. Djuren får inga symptom men människor som smittas kan bli allvarligt sjuka. Det medför att man inte kan veta om smittan finns i besättningen om inte provtagning nyligen har utförts.

Det är viktigt att du som djurhållare känner till på vilket sätt dessa bakterier sprids. Därigenom kan du minska risken för att sprida smitta via slaktdjur eller via direkt eller indirekt djurkontakt.

Det finns krav på att alla djurhållare ska medverka till att minska risken för spridning av smittämnen som kan överföras mellan djur och människa. Du hittar alla hygienkrav i Jordbruksverkets föreskrift till höger under Bestämmelser. I djurbesättningar ska det bland annat finnas möjlighet för alla besökare att tvätta händerna med varmt och kallt vatten. Det ska också finnas tillgång till handsprit. Tänk dock på att enbart desinfektion inte hjälper mot alla smittämnen, så det är viktigt att alltid tvätta händerna först. Du kan läsa mer på vår sida om hygienregler för alla djurhållare.

Om du har en så kallad organiserad besöksverksamhet, exempelvis 4 H-gård eller tar emot besöksgrupper flera gånger per år, finns det speciella regler som du måste följa. Du kan läsa mer på vår sida om hygienregler för besöksverksamhet.

Livsmedelsproduktion och slakt

Alla primärproducenter som är livsmedelsföretagare har ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien. Djur som går till slakt ska vara rena. Anledningen till det är att man inte ska få någon förorening på köttet.

Vad vet vi om bakterien ehec?

Ehec-bakterien ger en tarminfektion hos människa och orsakas av vissa typer av E. coli bakterier som bildar ett gift (toxin) och heter vtec (verotoxinbildande E.coli) eller stec (shigatoxinproducerade E.coli).

Kunskapen om hur ehec-bakterien sprids mellan djur och djuranläggningar är inte fullständigt klarlagd. De vanligaste varianterna som påvisats hos människa och som även har hittats hos idisslare är VTEC O157, O26 och O121.

VTEC O157, den variant som vi har mest kunskap om i dagsläget, förekommer i nötkreaturstäta områden i södra Sverige. Även andra allvarliga typer av vtec har även påvisats hos svenska nötkreatur (som O121 och O26), men där är den geografiska utbredningen inte lika väl känd. Förekomsten av VTEC O157 i landet har vid undersökningar hos nötkreatur (avföringsprover) vid slakt legat på ungefär tre-fyra procent. Lokalt kan förekomsten ligga på högre nivåer, speciellt i nötkreaturstäta områden. Fler djur utsöndrar bakterien under slutet av sommaren och hösten. Man hittar även fler fall hos människa under sommar och tidig höst.

Forskning visar att i de flesta djurbesättningar med VTEC O157 infektion gör djuren sig av med bakterien på 4-6 månader. I enstaka besättningar har bakterien dock kunnat påvisas kontinuerligt vid upprepade provtagningar i upp till flera år. Spridning till andra idisslare kan exempelvis ske via förflyttning av djur. Man har även funnit att djuren ibland kan ha bakterien efter betesgång och att man i vissa områden har påvisat smittan i närliggande besättningar vilket tyder på att de kan ha smittats via närmiljön.

Generella regler för gödselhantering

Det finns regler för lagring och spridning av gödsel. Syftet med reglerna är att minska riskerna för övergödning av vattendrag, men de minskar också risken för spridning av smittämnen via naturgödsel/stallgödsel. Du hittar mer information om lagring och spridning av gödsel på våra sidor om växtnäring.

Förutom de nationella reglerna kan det finnas lokala regler, och särskilda regler för vissa typer av verksamhet. Dessa ytterligare regler hittar du hos din kommun eller hos länsstyrelsen. Vid utbrott av Salmonella och vissa så kallade epizootisjukdomar lägger myndigheterna specifika restriktioner förhanteringen av gödsel från de drabbade besättningarna.

Minska risken att få in smittan i din besättning

Vid inköp av djur

Var försiktig om du köper in djur. Det kan vara en fördel att köpa in från så få besättningar som möjligt för att minska risken för att få in olika smittor i din besättning. Rådfråga din veterinär eller den handläggare på Jordbruksverket som arbetar med frågorna för att ta reda på om smittan man känner till mest om (variant av O157) är vanlig i det området du tänker köpa in djur från.