Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Schmallenbergvirus

På den här sidan hittar du uppdaterad information med anledning av att Schmallenbergviruset (SBV) under 2012 fått stor spridning inom hela Sverige.

Nyhet! Nu finns två olika webbenkäter att fylla i till dig som ägare av får och nötkreatur. Läs mer under Mer information till höger.

Schmallenbergvirus är ett nytt virus som sprids med svidknott och spridning av viruset har i november 2012 påvisats i Sverige. Sjukdomen kan leda till missbildade foster hos får, getter och nötkreatur. Viruset smittar inte människor.

Under slutet av 2011 påträffades ett nytt virus hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien. Under 2012 spred det sig till många fler länder i Europa. Viruset är uppkallat efter den ort där det först påträffades, Schmallenberg.

Påverkar viruset människor?


Sannolikheten att viruset ger sjukdom hos människa är mycket liten enligt European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) och inga rapporter finns om sjukdom hos djurägare eller veterinärer som hanterat sjuka djur. Det är inte farligt att äta kött eller dricka mjölken från smittade djur.

Konsekvenser för djurhållare


Smittan kommer inte att leda till några restriktioner från Jordbruksverket och djurhållare kommer att kunna flytta sina djur som vanligt. Ett större utbrott som involverar nötkreatur och får i tidig dräktighet kan medföra ett visst produktionsbortfall på grund av virusets effekter under tidig dräktighet.

Inte en anmälningspliktig sjukdom


Schmallenbergvirus har tidigare varit anmälningspliktig. Men eftersom viruset nu är så utbrett i landet är anmälningsplikten borta. Detta innebär att misstänkta eller konstaterade fall inte längre måste rapporteras till Jordbruksverket.

Viruset orsakar missbildningar och dödfödslar 


I andra länder har man observerat att nötkreatur har insjuknat med symtom som feber, nedsatt mjölkproduktion, nedsatt matlust och ibland diarré. De har tillfrisknat efter bara några dagars sjukdom. Inga eller mycket få sjukdomssymtom har hittills rapporterats på vuxna får. Inga dödsfall på vuxna djur har heller rapporterats i samband med sjukdomen. Däremot har viruset vid infektion av dräktiga djur smittat även till fostret med missbildningar och dödfödslar som följd.

De djur som har genomgått infektionen är immuna sannolikt under en lång period och det finns ingen risk för att deras foster åter drabbas av viruset. 

Var uppmärksam på symtom


Djurägare och veterinärer uppmanas under knottsäsongen, och framför allt slutet av densamma det vill säga till och med oktober, vara uppmärksamma. Vid fall av idisslare med övergående feber, allmänpåverkat tillstånd, upphörd foderlust, diarré och sänkt mjölkproduktion som inte kan förklaras av annan orsak ska misstanke om infektion med Schmallenbergvirus anmälas till Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.

De typiska fostermissbildningarna i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador som associeras med Schmallenbergvirus ses om moderdjuret infekteras i tidig dräktighet och är därför inte aktuella under höstperioden men däremot under vår och sommar.   

Ännu inget läkemedel eller vaccin


Det finns inga läkemedel för sådana virusinfektioner och det finns ännu inget vaccin för detta virus. Det är också oklart om övriga idisslare som alpackor, kameler och vilda idisslare är mottagliga för viruset.

Kontakta ditt försäkringsbolag angående ersättning


Det finns inga statliga medel att söka för produktionsförluster då Schmallenbergvirus inte är en epizootisjukdom.

Om du har en försäkring kan du kontakta försäkringsbolaget och kontrollera vilka villkor som gäller för ersättning via den.

Var kommer den nya smittan ifrån? 


Det är okänt varför smittan sprids i nordeuropa. Nära besläktade virus, som också ger symtom liknande de som orsakats av Schmallenbergviruset, finns bland annat i Afrika och Asien men har inte hittats inom EU.

Resultatet av övervakning 2012


Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har genomfört en nationell undersökning där komjölk från ett stort antal gårdar undersökts då antikroppar mot viruset utsöndras i mjölken.  En stor andel av proverna visar förekomst av antikroppar. SVA har även påvisat virus i tre prover från svidknott, den insekt som sprider sjukdomen.

Tidigare kontroller under 2012 visade inga tecken på att viruset fått fäste i Sverige men nytagna nationella undersökningar som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tillsammans med Jordbruksverket genomfört av komjölk i tank, är en stor andel av proverna positiva och visar förekomst av antikroppar.
 

Intensiv forskning pågår


Runtom om i Europa arbetar forskare intensivt med att ta fram bättre metoder för provtagning av djur för att underlätta övervakningen av sjukdomen. Eftersom viruset antas smitta bland annat genom blodsugande insekter, sannolikt svidknott, är det troligt att spridning sker under knottsäsongen precis som med blåtungeviruset som spreds inom EU inklusive Sverige med början 2006. Schmallenbergviruset är dock inte släkt med det virus som orsakar blåtunga.

 

Sidan senast uppdaterad:   2013-04-03