- Djurskydd
- Transporter
- In- och utförsel
-
Sjukdomar hos djur
- Vem kontaktar jag
-
Smittsamma djursjukdomar
- Blåtunga
- Bovin virusdiarré
- Brucella canis
- Campylobacter
- Dvärgbandmask
- Ehec/vtec
- Fågelinfluensa
- Leukos
- Maedi-Visna
- Mjältbrand
- Mul- och klövsjuka
- Newcastlesjuka
- Pandemiska influensan A/H1N1
- Paratuberkulos
- PMWS
- PRRS
- Q-feber
- Rabies
- Salmonella
- Schmallenbergvirus
- Swine vesicular disease
- Svinpest
- TSE
- Tuberkulos hos hjort
- Antibiotikaresistens
- Anmälningsplikt
- Ersättningar
- Större utbrott av smitta
- Smitta mellan människa och djur, zoonoser
- Sjukdomar hos hundar och katter
- Klimatförändringar och smittsamma djursjukdomar
- Foder
- Djurprodukter
- Hotade arter, CITES
- Slakt och annan avlivning
- Hästar
- Nötkreatur
- Får och getter
- Grisar
- Fjäderfän
- Hundar och katter
- Andra sällskapsdjur
- Försöksdjur
- Bin och humlor
- Fiskar och andra vattenbruksdjur
- Vargar
- Renar
- Hägnat vilt
- Annat om djur
- Förteckning över anläggningar
Q-feber
Vad är Q-feber?
Q-feber är en så kallad zoonos, en sjukdom som kan spridas mellan människor och djur. Sjukdomen orsakas av bakterien Coxiella burnetii. Bakterien är motståndskraftig och kan överleva länge i naturen.
Vilka djur drabbas?
Sjukdomen kan smitta nötkreatur, får och getter men även andra djurslag som då blir en smittkälla för människor. Många infekterade djur visar inga symtom alls, men det kan förekomma symtom som fruktsamhetsstörningar i form av aborter och svaga eller dödfödda kalvar.
Även hos människor förekommer symtomlösa infektioner men även influensaliknande symtom och lunginflammation med andningsbesvär. Sjukdomen varar oftast 1-3 veckor. I sällsynta fall kan den leda till en kronisk form med lever- och hjärtpåverkan. Sjuka personer behandlas med antibiotika.
Hur sprids sjukdomen?
Bakterien kan utsöndras från får och nötkreatur i samband med lamning och kalvning via fostervatten och moderkaka. Smittade nötkreatur utsöndrar också bakterien i mjölken. Den vanligaste smittvägen för människor är via inandning av damm som förorenats av urin, avföring, fostervatten eller moderkaka från smittade djur. Människor kan även smittas när de hjälper till vid en förlossning eller dricker opastöriserad mjölk. Vid pastörisering dör bakterien. Smitta mellan människor är sällsynt.
Q-feber i Sverige
Undersökningar av mjölk från mjölkproducerande gårdar under 2008-2009 visar att Q-feber förekommer eller har förekommit i ungefär åtta procent av svenska mjölkkobesättningar. Bakterien är vanligast på Gotland men förekommer även i Skåne, Kalmar och Hallands län.
Tidigare studier har visat att smittan även förekommer hos människor i Sverige. Man kan se att en individ har varit i kontakt med smittämnet genom att den då har antikroppar i blodet. Antikroppar mot Q-feber är mer vanliga hos fårägare och veterinärer än hos andra människor.
Q-feber i utlandet
Q-feber förekommer i alla delar av världen och på senare tid har flera utbrott förekommit inom EU. Holland drabbades 2007-2008 av ett utbrott av Q-febersmitta hos människor. 2009 ökade antalet smittade kraftigt. Bakterien spred sig från infekterade får- och getbesättningar. Även i Danmark är bakterien vanlig. Där har ett fåtal fall av smitta till människor förekommit. Personer som varit i direktkontakt med nötkreatur är överrepresenterade bland de smittade.
Du måste anmäla om du upptäcker sjukdomen
Sjukdomen är anmälningspliktig. Det betyder att den ska anmälas till Jordbruksverket när den påvisas.
Det finns ingen kunskap om effektiva metoder för att utrota bakterien från en smittad besättning, men genom att vara noggrann med hygienen kan man i alla fall minska risken för smitta till människor. Jordbruksverkets rekommendationer för att minska risken för människor att smittas är:
- Var noggrann hygien i samband med kalvning och lammning.
- Undvik att dricka opastöriserad mjölk.
- Se till att smitta inte kan spridas med damm.
Mer information
