Om dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask är en parasit som har räv eller mårdhund som egentlig huvudvärd. Hundar kan fungera som alternativ huvudvärd. I huvudvärden utvecklas parasiten till en mycket liten bandmask. Masken producerar ägg som kommer ut med avföringen och äts upp av en gnagare, som fungerar som mellanvärd för parasiten.

I gnagaren utvecklas ett larvstadium i form av en blåsmask. En ny huvudvärd smittas sedan genom att äta en smittad sork. Människan är en alternativ mellanvärd och kan få blåsmask i levern eller andra organ om hon får i sig parasitäggen.

Rävar, mårdhundar och hundar som har bandmasken visar inga symtom.

Människor kan smittas

En smittad människa får symtom från det drabbade organet när blåsmasken vuxit sig tillräckligt stor. Det tar 10–15 år. Sjukdomen kallas alveolär echinococcos, AE, och är dödlig om inte adekvat behandling ges. Människor smittas av att få i sig äggen som kommer ut ur värddjuren.

Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men har spridits över stora delar av Europa. Förekomsten har ökat under senare år. Läs mer om avmaskningsrekommendationer till höger. Antalet fall av AE hos människor har också ökat. Sjukdomen AE är dock fortfarande mycket ovanlig.

Jordbruksverket har tillsammans med Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen sett över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Hela rapporten finns under Mer information.

De första fallen av rävens dvärgbandmask i Sverige

Det första fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet för dvärgbandmask och gäller en räv som sköts i december 2010 i Uddevallaområdet. I en uppföljande större inventering har ytterligare en smittad räv hittats i Västra Götaland, två i Södermanland samt en i Dalarna.

Under 2012 undersöker Statens veterinärmedicinska anstalt 4000 rävträcksprover för att ta reda på mer om var i landet parasiten finns.

En ny undersökningsmetodik framtagen av SVA testades under 2011-2012 genom en mindre undersökning baserad på rävträcksprover insamlade 2011 runt fyndplatsen i Sörmland. Undersökningen visade att metodiken fungerar väl och förekomst av dvärgbandmask i området påvisades även med den nya metodiken.

Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver forskning om dvärgbandmask och har under 2014 funnit parasiten i en vattensork i Södermanland samt i rävträck från både Södermanland och Kronobergs län.

Hittills har rävens dvärgbandmask påträffats i Uddevalla, Katrineholm, Borlänge; Gnesta och Växjö kommuner.

Vad myndigheterna kan göra

Jordbruksverket har tillsammans med Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen sett över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Rapporten och dess bilagor finns till höger.