Om dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask är en parasit som har räv eller mårdhund som egentlig huvudvärd. Hundar kan fungera som alternativ huvudvärd. I huvudvärden utvecklas parasiten till en mycket liten bandmask. Masken producerar ägg som kommer ut med avföringen och äts upp av en gnagare, som fungerar som mellanvärd för parasiten.

I gnagaren utvecklas ett larvstadium i form av en blåsmask. En ny huvudvärd smittas sedan genom att äta en smittad sork. Människan är en alternativ mellanvärd och kan få blåsmask i levern eller andra organ om hon får i sig parasitäggen.

Rävar, mårdhundar och hundar som har bandmasken visar inga symtom.

Människor kan smittas

En smittad människa får symtom från det drabbade organet när blåsmasken vuxit sig tillräckligt stor. Det tar 10–15 år. Sjukdomen kallas alveolär echinococcos, AE, och är dödlig om inte adekvat behandling ges. Människor smittas av att få i sig äggen som kommer ut ur värddjuren.

Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men har spridits över stora delar av Europa. Förekomsten har ökat under senare år. Läs mer om avmaskningsrekommendationer till höger. Antalet fall av AE hos människor har också ökat. Sjukdomen AE är dock fortfarande mycket ovanlig.

Låg förekomst av rävens dvärgbandmask i Sverige

Det första fyndet gjordes på en räv inom ramen för övervakningsprogrammet. Räven sköts i december 2010 i Uddevallaområdet.

Under 2012-2014 genomförde Statens veterinärmedicinska anstalt en landsomfattande övervakning för att påvisa hur hög förekomsten av parasiten är i Sverige. SVA:s undersökning är viktig för att i framtiden kunna ta reda på om dvärgbandmasken blir vanligare i Sverige. Nya studier kan då jämföras med befintliga data. Du kan läsa mer på SVA:s webbplats, länk under Mer information till höger.

Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver forskning om dvärgbandmask och fann under 2014 parasiten i en vattensork i Södermanland samt i rävträck från både Södermanland och Kronobergs län.

Hittills har rävens dvärgbandmask påträffats i Uddevalla, Katrineholm, Borlänge; Gnesta och Växjö kommuner.

Vad myndigheterna kan göra

2011 hade Jordbruksverket tillsammans med Socialstyrelsen ett uppdrag av regeringen att se över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Hela rapporten finns under Mer information till höger.