Om dvärgbandmask

I gnagaren utvecklas ett larvstadium i form av en blåsmask. En ny huvudvärd smittas sedan genom att äta en smittad sork. Människan är en alternativ mellanvärd och kan få blåsmask i levern eller andra organ om hon får i sig parasitäggen.

Smittade rävar och hundar visar inga symtom.

Människor kan smittas

Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men har spridits över stora delar av Europa. Förekomsten har ökat under senare år. Läs mer om avmaskningsrekommendationer till höger. Antalet fall av AE hos människor har också ökat. Sjukdomen AE är dock fortfarande mycket ovanlig.

Jordbruksverket har tillsammans med Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen sett över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Hela rapporten finns till höger.

Mer information om dvärgbandmask finns i länkarna till höger.

De första fallen av rävens dvärgbandmask i Sverige

Under 2012 undersöker Statens veterinärmedicinska anstalt 4000 rävträcksprover för att ta reda på mer om var i landet parasiten finns.

En ny undersökningsmetodik framtagen av SVA testades under 2011-2012 genom en mindre undersökning baserad på rävträcksprover insamlade 2011 runt fyndplatsen för de smittade rävarna i Sörmland. Undersökningen visade att metodiken fungerar bra och förekomst av dvärgbandmask i området påvisades även med den nya metodiken.

Jordbruksverket har tillsammans med Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen sett över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Hela rapporten finns till höger.