Kontroll och övervakning vid vattenbruk

Alla vattenbruksodlingar som finns med i det centrala vattenbruksregistret omfattas av offentlig kontroll och hälsoövervakning. Även om Jordbruksverket utför hälsoövervakning är det du som vattenbrukare som har det huvudsakliga ansvaret för att kontrollera att djuren på din anläggning är friska och att de har det bra. Du ansvarar till exempel för att, tillsammans med veterinär eller fiskhälsoinspektör, ta fram en hygienplan som ska beskriva hur du arbetar med biosäkerhet och hygien på din anläggning.

Offentlig kontroll

Den offentliga kontrollen och hälsoövervakningen är riskbaserad och utförs av Jordbruksverket. Med riskbaserad menas att beroende på vilken risk din anläggning utgör för att få in smitta eller sprida smitta kan du få fler eller färre kontrollbesök. En odling som utgör en liten risk får färre besök och en odling som utgör en större risk får fler besök. En sättfiskodling som sätter ut fisk nationellt är till exempel förknippad med hög risk till skillnad från en RAS-anläggning som endast odlar fisk för konsumtion (låg risk).

Den offentliga kontrollen omfattar:

• Provtagning avseende sjukdomarna IHN, VHS, SVC, BKD och IPN. Vid misstanke om annan anmälningspliktig sjukdom kan andra prover tas.
• Kontroll av journaler
• Kontroll av hygienplan
• Kontroll av anläggningen
• Hälsoövervakning

Syftet med hälsoövervakningen är att upptäcka smittsamma sjukdomar och minimera risken för introduktion och spridning av smittorna och kan till exempel bestå av provtagning vid misstanke om smittsam sjukdom.

Egenkontroll och anmälningsplikt

Du ska kontrollera djurens hälsa regelbundet för att upptäcka ökad dödlighet och om de är smittade med någon av de sjukdomar som finns uppräknade i bestämmelserna om djurhälsokrav för djur och djurprodukter från vattenbruk

Om du misstänker att djuren är sjuka så ska du anmäla detta till länsveterinären eller en distriktsveterinär. Veterinären är sedan skyldig att anmäla misstanken till Jordbruksverket eller länsstyrelsen om misstanken kvarstår. Vilka sjukdomar det gäller framgår av bestämmelserna om anmälningspliktiga djursjukdomar. Jordbruksverket kan besluta om kontroll och bekämpningsåtgärder för fiskodlingar där smittsamma sjukdomar har konstaterats.

Riskklasser - hur påverkar det mig?

Den offentliga kontrollen och hälsoövervakningen är riskbaserad. Alla vattenbruksodlingar riskklassas därför varje år där de anläggningar som löper störst risk för att introducera eller sprida smittsamma sjukdomar får en högre riskklass som innebär fler kontrollbesök. Dessa anläggningar kommer även att provtas oftare än de anläggningar som löper låg risk och tillhör en lägre riskklass. Du kan läsa mer om riskklasser via länken till höger.

Avgifter för offentlig kontroll av vattenbruksanläggningar

Jordbruksverket tar ut en avgift för offentlig kontroll av vattenbruks-anläggningar. Du ska betala en årlig samordningsavgift för offentlig kontroll av de vattenbruksanläggningar du ansvarar för. Samordningsavgiften är till för att täcka de kostnader som finns för kontrollarbetet på Jordbruksverket och består av en fast summa per anläggning. Avgiften varierar beroende på vilken riskklass som din anläggning tillhör. Riskklass 1: 11 000 kronor Riskklass 2: 4 500 kronor Riskklass 3: 1 500 kronor Riskklass 4: 500 kronor.

Du ska också betala kostnaden för veterinärens kontrollarbete .Avgiften är till för att täcka de veterinära kostnaderna för kontrollen och varierar beroende på hur lång tid som en kontroll tar. Den varierar även beroende på om det sker provtagning eller inte. Sker provtagning under kontrollen kommer Jordbruksverket debitera dig för de faktiska analyskostnaderna från laboratoriet.

Om du inte kommer in med underlag till riskklassificeringen, baserar Jordbruksverket riskklassificeringen på föregående kontrollårs uppgifter. Om du har anläggningar i olika riskklasser ska du betala den avgift som gäller för den anläggning som tillhör den högsta riskklassen. Om du placerats i riskklass 1 som en följd av en sjukdomsutredning och bedriver en mindre vattenbruksverksamhet, kan Jordbruksverket besluta om att avgiften ska sättas ned till den årliga samordningsavgift som du hade innan sjukdomsutredningen.

Avgift för uppföljning av brister och avgift för merarbete

Jordbruksverket kan genomföra en extra offentlig kontroll för att följa upp brister som veterinären har noterat under kontrollen på en vattenbruksanläggning. För den extra offentliga kontrollen kommer vi att debitera dig en avgift. Hur stor avgiften är påverkas av om vi behöver åka ut till platsen eller om det räcker med en dokumentgranskning. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Detta kontrollerar Livsmedelsverket

Livsmedelsverket kontrollerar att halterna av algtoxiner och bakterier i musslor är acceptabla. Livsmedelsverket kontrollerar alltså inte djurens hälsa utan istället livsmedelssäkerhet. Du kan läsa mer om kontrollerna på Livsmedelsverkets webbplats och du hittar en länk dit till höger.

Detta kontrollerar Länsstyrelsen

Länsstyrelsen kontrollerar djurskyddet på vattenbruksanläggningar. Du kan läsa mer om djurskyddskontrollerna på länsstyrelsernas webbplats.