Kontroll och övervakning vid vattenbruk

Du som vattenbrukare har ett eget ansvar för att kontrollera att djuren på din anläggning är friska och har det bra. Från och med 1 januari 2014 kommer du också få kontrollbesök av Jordbruksverket och ett övervakningsbesök av en hälsoorganisation som du själv valt.

Offentlig kontroll

Den offentliga kontrollen av djurens hälsa är riskbaserad och utförs av Jordbruksverket. Med riskbaserad menas att beroende på vilken risk din anläggning utgör för att få in smitta eller sprida smitta kan du få fler eller färre kontrollbesök. En odling som utgör en liten risk får färre besök och en odling som utgör en större risk får fler besök. Detta betyder att du själv kan påverka hur många besök du får på din anläggning.

Den offentliga kontrollen omfattar:

• Provtagning avseende sjukdomarna IHN, VHS, ILA, SVC, BKD och IPN. Vid misstanke om annan anmälningspliktig sjukdom kan andra prover tas.
• Kontroll av journaler
• Kontroll av åtgärdsplan
• Kontroll av anläggningen

En åtgärdsplan ska tas fram av verksamhetsansvariga på vattenbruksanläggningen tillsammans med en veterinär eller annan djurhälsoinspektör. Åtgärdsplanen ska beskriva hur man arbetar med biosäkerhet och hygien på anläggningen.

Hälsoövervakning

Syftet med hälsoövervakningen är att upptäcka smittsamma sjukdomar och minimera risken för introduktion och spridning av smittorna. Övervakningen kan därför omfatta flera delar, så som rådgivning om hur man kan förebygga smittor och spridning av smittor, provtagning vid misstanke om smittsam sjukdom, hjälp med hantering och utskrivning av veterinära läkemedel, övervakningsprogram för vissa produktionssjukdomar osv. Övervakningen ska alltså kunna täcka de delar som inte den offentliga kontrollen gör.

Du kan själv välja vem som ska utföra hälsoövervakning på din vattenbruksanläggning. Den person eller den organisation som du väljer måsta vara godkänd av Jordbruksverket.

Egenkontroll och anmälningsplikt

Du ska kontrollera djurens hälsa regelbundet för att upptäcka ökad dödlighet och om de är smittade med någon av de sjukdomar som finns uppräknade i bestämmelserna om djurhälsokrav för djur och djurprodukter från vattenbruk.

Om du misstänker att djuren är sjuka så ska du anmäla detta till länsveterinären eller en distriktsveterinär. Veterinären är sedan skyldig att anmäla misstanken till Jordbruksverket eller länsstyrelsen om misstanken kvarstår. Vilka sjukdomar det gäller framgår av bestämmelserna om anmälningspliktiga djursjukdomar. Jordbruksverket kan besluta om kontroll och bekämpningsåtgärder för fiskodlingar där smittsamma sjukdomar har konstaterats. 

Riskklasser - hur påverkar det mig?

Den offentliga kontrollen och hälsoövervakningen ska vara riskbaserad. De anläggningar som löper störst risk för att introducera eller sprida smittsamma sjukdomar får fler kontrollbesök och provtas oftare än de anläggningar som löper låg risk. Du kan läsa mer om riskklasser via länken till höger.

Kostnader för kontroller

Avgiften för den offentliga kontrollen ska täcka kontrollens hela kostnad. Kontrollen är också riskbaserad, det vill säga att kontrollfrekvens och kontrollens omfattning beror på riskklass. Du kan läsa mer om kostnader för kontroller i kapitel 7 i föreskriften om avgifter för visa kontroller.

Detta kontrollerar Livsmedelsverket

Livsmedelsverket kontrollerar att halterna av algtoxiner och bakterier i musslor är acceptabla. Livsmedelsverket kontrollerar alltså inte djurens hälsa utan istället livsmedelssäkerhet. Du kan läsa mer om kontrollerna på Livsmedelsverkets webbplats och du hittar en länk dit till höger.