Projekt om nya beredskapsplaner och neonikotinoider

Jordbruksbruksverket ledde ett projekt som tog fram beredskapsplaner mot exotiska skadegörare och undersökte om fältmässig användning av neonikotinoider var ett hot mot svenska honungsbin och humlor. Projektet finansierades av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och genomfördes 2012–2014. Det var ett samarbetsprojekt där både Jordbruksverket, SLU, Lunds universitet, Biodlingsföretagarna, Sveriges Biodlares Riksförbund och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare var med i projektgruppen.

Projektledare var Thorsten Rahbek Pedersen.

Projektet är nu avslutat.

Bakgrund

Jordbruksverket gjorde år 2009 utredningen Massdöd av bin – samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Utredningen finns under rubriken Rapporter. I utredningen beskrev vi ett antal hot mot den svenska biodlingen, bland annat varraokvalster, virus, exotiska skadegörare, växtskyddsmedel och brist på pollen- och nektarväxter i slättbygden.

Detta projekt kan ses som en förlängning av utredningen där vi arbetade vidare med hoten från växtskyddsmedel och exotiska skadegörare.  

Beredskapsplaner

I projektet tog vi fram nya beredskapsplaner mot trakékvalster, tropilaelapskvalster och lilla kupskalbaggen. Du kan se bilder av skadegörarna på sidan Beskrivning av bisjukdomar. Trakékvalster finns i våra grannländer och kan betraktas som det mest akuta hotet. Tropilaelapskvalstret finns i dagsläget inte i EU. Lilla kupskalbaggen har hittats i Italien och det är oklart om det går att utrota den. Tropilaelapskvalstret kan förmodligen inte klara de yngelfria perioderna i Sverige. Lilla kupskalbaggen kan sannolikt överleva i Sverige men utifrån erfarenheterna från det nordliga USA förväntar vi inte att den kan bli ett stort problem. Beredskapsplanerna har numera integrerats i Jordbruksverkets ordinarie verksamhet.

Sammetsgetingen, Vespa velutina ger stora problem i både biodlingen och frukt- och bärodlingen i Frankrike och i flera andra europeiska länder. Den kommer ursprungligen från Asien. Den har spridit sig kraftigt de senaste åren och förväntas kunna trivas i södra Sverige. Sammetsgetingen kan förväxlas med andra getingar så vi har gjort ett speciellt faktablad om hur du ser skillnad på arterna. Faktabladet finns på sidan Beskrivning av bisjukdomar. Sammetsgetingen omfattas inte av beredskapsplanerna eftersom den räknas som en invasiv art. Den bor utanför bigårdarna och kan därmed inte bekämpas på samma sätt som de tre ovannämnda skadegörare.

Neonikotinoider

Neonikotinoiderna är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. Neonikotinoiderna är en stor grupp och bigiftigheten varierar mycket från produkt till produkt. Neonikotinoider som används som betningsmedel är dock generellt mycket bigiftiga. EU-kommissionen förbjöd den 1 december 2013 tre sådana neonikotinoider nämligen imidakloprid, klotianidin och tiametoxam, under en två-årig period. Förbudet gäller dock tills det aktivt tas bort av EU kommissionen. 

I projektet undersökte vi hur neonikotinoiden klotianidin påverkade honungsbin och humlor. Principen i undersökningen var enkel: vi placerade bi- och humlesamhällen intill fält med och utan användning av klotianidin och registrerade och analyserade vad som hände. Den stora utmaningen är att plocka bort alla faktorer utom just klotianidin som kunde påverka resultaten. Lunds universitet använde undersökningsfälten till kompletterande studier av så kallade solitärbin, som inte bor i samhällen utan ett och ett.

I slutrapporten som finns under Mer information kan du läsa mer om  undersökningarna. Det finns även en litteratursammanställning.

Resultaten i slutrapporten publicerades i tidskriften Nature som du kan läsa här. 
Här finns litteratursammanställningen som publicerades i tidskriften PlosOne.  

Hur jobbar vi med de övriga hoten?

I det nationella honungsprogrammet har vi finansierat många projekt om varroakvalster och virus.

I projektet Mångfald på slätten arbetar vi för att gynna pollinatörer i områden med intensiv jordbruksproduktion.