Risk- och erfarenhetsklassificering

Foderleverantörer omfattas av den offentliga kontrollen och betalar en avgift för kontrollen. Kontrollfrekvensen beräknas med hjälp av en risk- och erfarenhetsmodell som Jordbruksverket har tagit fram. Årsavgiften beräknas på hur många kontroller som planeras, beräknad tidsåtgång per kontroll, samt en fast avgift för resekostnader.

Riskklasser

Foder- och ABP-anläggningar delas in i tio riskklasser (1–10) beroende på vilken verksamhet anläggningen har. Lägre riskklass innebär anläggningar med en högre risk, till exempel har anläggningar som tillverkar foderblandningar till sällskapsdjur innehållande fodertillsatser (utan fastställd maxgräns) riskklassen 8, medan motsvarande anläggning som producerar foder till livsmedelsproducerande djur (till exempel grisfoder) innehållande läkemedel riskklassen 5.

Modell som bygger på tidigare erfarenheter

Erfarenhetsmodellen består av sju klasser, AAA-E där AAA är den högsta klassen. Nytillkomna företag placeras vid registreringen i klass C och klassificeras om först efter att det första kontrollbesöket är genomfört om det finns skäl till detta. E är den lägsta erfarenhetsklassen. Företag som följer nationella eller EU:s riktlinjer för god foderpraxis eller är certifierade inom foderområdet placeras i erfarenhetsklass B. För företag som uppfyller både kravet om certifiering och följer nationella eller EU:s riktlinjer för god foderpraxis är det möjligt att placeras i riskklass A.

Kostnad

Inför varje kontrollår kommer du som är foderleverantör och ansvarig för en foderanläggning att få ett beslut där du kan se den preliminära kostnaden för kontroll och eventuella analyskostnader. Årsavgiften är uppdelad i en fast del med kostnad för resor och kontrollpersonal och en preliminär del med eventuella kostnader för analys.