Biodlingens roll

Honungsbiet (Apis mellifera) har nyttjats av människan i flera tusen år. Man skattade bina på honung redan för 10-15 000 år sedan. Länge tog man bara honungen, men senare började man odla bina, först i ihåliga trästockar och senare i kupor av olika slag. 

Människan har också mycket länge använt vaxet från bina, först inom gjuterikonsten och senare för att tillverka ljus. Man använder också bivax som tätnings- och impregneringsmedel.

Biodlingen i Sverige

Biodlingen är viktig både för honungsproduktionen och för binas pollinering av fruktträd, bär, buskar och olika jordbruksgrödor. I Sverige bedrivs biodling i alla län. Enligt uppgifterna som rapporterats in till länsstyrelserna finns det drygt 81 000 bisamhällen i landet. De flesta biodlare bedriver småskalig biodling. Det finns ett hundratal personer som bedriver yrkesmässig biodling.

De bestämmelser som finns för biodlingen i Sverige syftar framför allt till att minska effekterna av bisjukdomar och att främja produktionen och saluföringen av honung. En viktig del av den här lagstiftningen handlar om hur man får flytta bin och bikupor utan att sprida smittor mellan och inom länder.

Bina är omistliga för vår mat och för ekosystemen

Bin och humlor har stor betydelse för pollinering av både odlade och vilda växter. Jordbruksverket uppskattade år 2009 att det ekonomiska värdet av pollineringen av odlade grödor i Sverige är mellan 189 och 325 miljoner kronor. Utöver det tillkommer pollination av vilda växter, till exempel blåbär och hallon. Globalt sett är ungefär en tredjedel av den mat vi äter helt beroende av pollinerande insekter, och omkring 85 procent av pollineringen görs av honungsbin.

Genom bins och andra pollinerande djurs pollination av grödor och framför allt av vilda växter har de en oerhört viktig roll för att stödja ekosystemen och deras funktioner. Pollination är en så kallad ekosystemstjänst. Som man kan förstå av namnet ekosystemtjänst handlar det om åtgärder som har stödjande funktioner för hela ekosystem. Andra ekosystemtjänster kan handla om produktion av syre i luften, stabilisering av klimatet och vattnets cirkulation mellan växter, luft och hav.

Mängden pollinerande insekter minskar

Under 2000-talet har det kommit rapporter om att bin och andra pollinerande insekter minskat drastiskt i antal i världen. På många håll i världen finns det för få vilda pollinatörer och också för få honungsbin. Man talar ibland om en pollinationskris.

Det kan finnas flera orsaker till att pollinatörer försvinner. Det kan till exempel bero på att man använder mycket bekämpningsmedel i jordbruket, men också på att landskapet förändras så att det finns färre platser där pollinatörer kan leva och fortplanta sig. De växter som finns i framför allt slättbygd kanske inte ger tillräckligt pollen och nektar så att bisamhället ska kunna växa sig starkt. Det kan också förekomma en negativ konkurrens mellan honungsbin och vilda pollinatörer om begränsade pollen- och nektarresurser.

När det gäller honungsbin kan sjukdomar försvaga bisamhället och bidra till att det dör. Ytterligare en orsak till att bisamhällena försvagas skulle kunna vara den moderna biaveln, som begränsar den genetiska variationen inom bipopulationerna.

Bidödligheten i Sverige ligger i genomsnitt på cirka 12 % om man räknar på hur många bisamhällen som dör under vintern. Vintern 2009-2010 dog hela en fjärdedel av de invintrade bisamhällena.

EU-parlamentet driver på för biodlingen

Biodling är inte bara biskötsel, pollination och honungsproduktion. Det är också en viktig politisk fråga. EU-parlamentet har vid flera tillfällen antagit resolutioner om biodling och bihälsa. I november 2008 skrev de en resolution i vilken de uppmanar kommissionen att satsa mer på biodling på olika sätt. De vill bland annat se större resurser till forskning om bisjukdomar. I november 2010 antog EU-parlamentet ännu en resolution om biodling och pollinering. Man uttrycker i den en stor oro över att honungsbina dör och man uppmanar och ber kommissionen om att vidta åtgärder.

Europeiska kommissionen har antagit uppmaningarna från parlamentet och har skrivit ett meddelande om bihälsa. I det meddelandet redogör kommissionen för vad de redan gör och för vad de avser att göra inom området bihälsa.
Det europeiska rådet har yttrat sig över kommissionens meddelande och ger i sin rådsslutsats sin bild av vad rådet vill att kommissionen ska vidta för åtgärder.

Du hittar resolutionerna, meddelandet och rådsslutsatserna under Mer information till höger.