2010-05-05
EU:s jordbrukspolitik behöver förändras
En ny rapport från Jordbruksverket visar att samhällsnyttan hos jordbruksstöden varierar starkt. I rapporten ifrågasätts det så kallade gårdsstödet som svarar för 23 procent av den totala EU–budgeten.
–Gårdsstödet betalas ut överallt men gör bara nytta i regioner där jordbruket har svag konkurrensförmåga. Det kan ersättas av åtgärder för att bevara landskapsbilden och den biologiska mångfalden samt av åtgärder för att rädda sysselsättningen i avfolkningsområden, säger Sone Ekman på Jordbruksverket.
I rapporten identifieras två skäl att ge stöd till jordbruket. Det ena skälet är jordbrukets bidrag till en god miljö. Framför allt kan stöd vara motiverade för att förhindra att landskap växer igen och förfulas, att den biologiska mångfalden minskar eller att kulturvärden går förlorade.
Det andra skälet är att bibehålla arbetstillfällen i avfolkningsområden, men det är inte självklart att stöd till jordbruksproduktion är det billigaste sättet att skapa arbetstillfällen.
När det handlar om att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan är rapportens slutsats att jordbruksföretagen i första hand bör bekosta åtgärderna själva.
Utöver gårdsstödet är det främst subventioner till produktionen av jordbruksprodukter som ifrågasätts. Sådana stöd finns i form av prisstöd, areal- och djurbidrag och investeringsstöd. Produktionsstöden har minskat i omfattning de senaste 20 åren och rapportens slutsats är att nedmonteringen bör fortsätta.
- Vi väntar oss inte någon snabb och drastisk omläggning av politiken, utan snarare successiva förändringar, säger Sone Ekman. Att EU fått fler medlemsländer och Europaparlamentet fått medbeslutanderätt i jordbruksfrågor kan innebära att reformtakten inte blir lika snabb som tidigare.
Läs rapporten CAP efter 2013
Sone Ekman, utredningsenheten, tfn 036–15 59 13
Två skäl att ge jordbruksstöd
I rapporten identifieras två skäl att ge stöd till jordbruket. Det ena skälet är jordbrukets bidrag till en god miljö. Framför allt kan stöd vara motiverade för att förhindra att landskap växer igen och förfulas, att den biologiska mångfalden minskar eller att kulturvärden går förlorade.
Det andra skälet är att bibehålla arbetstillfällen i avfolkningsområden, men det är inte självklart att stöd till jordbruksproduktion är det billigaste sättet att skapa arbetstillfällen.
Negativa miljöeffekter
När det handlar om att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan är rapportens slutsats att jordbruksföretagen i första hand bör bekosta åtgärderna själva.
Subventionerna måste bort
Utöver gårdsstödet är det främst subventioner till produktionen av jordbruksprodukter som ifrågasätts. Sådana stöd finns i form av prisstöd, areal- och djurbidrag och investeringsstöd. Produktionsstöden har minskat i omfattning de senaste 20 åren och rapportens slutsats är att nedmonteringen bör fortsätta.
Reformtakten förväntas sakta ner
- Vi väntar oss inte någon snabb och drastisk omläggning av politiken, utan snarare successiva förändringar, säger Sone Ekman. Att EU fått fler medlemsländer och Europaparlamentet fått medbeslutanderätt i jordbruksfrågor kan innebära att reformtakten inte blir lika snabb som tidigare.
Bakgrunden till rapporten är att det inom hela EU pågår en debatt om hur den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020 ska utformas.
Mer information
Läs rapporten CAP efter 2013
Kontaktperson
Sone Ekman, utredningsenheten, tfn 036–15 59 13
