Jordbruksverket ser allvarligt på de brister i djurhållningen som media har visat upp från svensk grishållning. Det är inte acceptabelt att djur ska utsättas för lidande till följd av att grundläggande skötselrutiner åsidosätts. Jordbruksverket kommer därför redan de närmaste dagarna att hålla uppföljande möten med såväl branschen som andra intresseorganisationer och kontrollmyndigheten länsstyrelserna, för att dra upp riktlinjer om hur man går vidare för att lösa problemen.
Jordbruksverkets Djurskyddsråd, som har en bred representation på området, kommer att behandla denna fråga med förtur under sitt möte nästa vecka. Målsättningen är att säkra en god grishållning, så att konsumenterna ska kunna ha ett fortsatt gott förtroende för den svenska grisproduktionen och de mervärden som den svenska djurskyddslagstiftningen ger.
Den svenska djurskyddslagstiftningen reglerar hur grisar ska hållas och skötas för att ha det bra. Vi har i många avseenden regler som ställer betydligt högre krav än de som finns i andra länder, och Jordbruksverket anser att detta är väl motiverat för att uppnå ett gott djurskydd och en god djurhälsa. Den samlade bild som Jordbruksverket hittills har tyder inte på att de brister som nu visas i media är ett generellt problem. Problemet med att få tillräckligt med strö hos grisarna är dock en fråga som varit aktuell redan tidigare, och som Jordbruksverket i flera sammanhang lyft.
Denna bestämmelse anger att grisar ska ha tillgång till halm eller annat strömedel som tillgodoser deras sysselsättningsbehov och komfortbehov. Detta bör innehålla material som grisar kan böka i, undersöka och tugga. Under veckan före grisning ska suggan dessutom ha strömedel för att kunna utföra bobyggnadsbeteenden.
Det finns också bestämmelser om fixeringsanordningar, som inte får användas annat i undantagsfall, och dessa tillfällen är beskrivna i lagstiftningen. I bestämmelserna regleras också hur stora utrymmen grisar minst ska ha tillgång till.
En grundläggande regel är att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat ska djuret snarast ges nödvändig vård, eller avlivas om sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Sjuka eller skadade djur ska kunna tas om hand i ett särskilt utrymme och vid behov kunna hysas individuellt. Djurägaren ska ha tillsyn över sina djur minst en gång per dag. Sjuka eller skadade djur ska ses till oftare. I den dagliga tillsynen ingår till exempel att strö och hålla rent djurens liggytor.
Det är djurägaren som är ansvarig för att se till att djurskyddslagstiftningens bestämmelser är uppfyllda. Näringen har genom sina branschorganisationer, som tar fram riktlinjer och ger råd, en möjlighet att hjälpa djurägarna att uppnå de krav som ställs. Att dessa mål uppnås ska i första hand kontrolleras inom ramen för näringens egenkontroll. Därutöver finns den offentliga kontrollen, som sköts genom tillsyn av länsstyrelsen. De gör kontroller i form av rutinbesök, men också besök efter anmälan från allmänheten eller veterinär. Jordbruksverkets ansvar är att ta fram föreskrifter, allmänna råd och vägledningar för hur kontroller av djuranläggningar ska gå till. Jordbruksverket ska även samordna och stödja länsstyrelserna i deras arbete.
De frågor som nu särskilt kommer att följas upp är omhändertagande av sjuka och skadade djur, tillgång till strö, fixering av suggor samt hygienen i djurens närmiljö.
Grisar ska hållas i god djurmiljö
Den svenska djurskyddslagstiftningen reglerar hur grisar ska hållas och skötas för att ha det bra. Vi har i många avseenden regler som ställer betydligt högre krav än de som finns i andra länder, och Jordbruksverket anser att detta är väl motiverat för att uppnå ett gott djurskydd och en god djurhälsa. Den samlade bild som Jordbruksverket hittills har tyder inte på att de brister som nu visas i media är ett generellt problem. Problemet med att få tillräckligt med strö hos grisarna är dock en fråga som varit aktuell redan tidigare, och som Jordbruksverket i flera sammanhang lyft.
Denna bestämmelse anger att grisar ska ha tillgång till halm eller annat strömedel som tillgodoser deras sysselsättningsbehov och komfortbehov. Detta bör innehålla material som grisar kan böka i, undersöka och tugga. Under veckan före grisning ska suggan dessutom ha strömedel för att kunna utföra bobyggnadsbeteenden.
Det finns också bestämmelser om fixeringsanordningar, som inte får användas annat i undantagsfall, och dessa tillfällen är beskrivna i lagstiftningen. I bestämmelserna regleras också hur stora utrymmen grisar minst ska ha tillgång till.
En grundläggande regel är att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat ska djuret snarast ges nödvändig vård, eller avlivas om sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Sjuka eller skadade djur ska kunna tas om hand i ett särskilt utrymme och vid behov kunna hysas individuellt. Djurägaren ska ha tillsyn över sina djur minst en gång per dag. Sjuka eller skadade djur ska ses till oftare. I den dagliga tillsynen ingår till exempel att strö och hålla rent djurens liggytor.
Kontrollen
Det är djurägaren som är ansvarig för att se till att djurskyddslagstiftningens bestämmelser är uppfyllda. Näringen har genom sina branschorganisationer, som tar fram riktlinjer och ger råd, en möjlighet att hjälpa djurägarna att uppnå de krav som ställs. Att dessa mål uppnås ska i första hand kontrolleras inom ramen för näringens egenkontroll. Därutöver finns den offentliga kontrollen, som sköts genom tillsyn av länsstyrelsen. De gör kontroller i form av rutinbesök, men också besök efter anmälan från allmänheten eller veterinär. Jordbruksverkets ansvar är att ta fram föreskrifter, allmänna råd och vägledningar för hur kontroller av djuranläggningar ska gå till. Jordbruksverket ska även samordna och stödja länsstyrelserna i deras arbete.
De frågor som nu särskilt kommer att följas upp är omhändertagande av sjuka och skadade djur, tillgång till strö, fixering av suggor samt hygienen i djurens närmiljö.
På våra sidor om djurskydd kan du läsa mer om Jordbruksverkets roll i djurskyddsarbetet.
Kontaktperson:
Djurskyddschef Björn Dahlén, tfn 036-15 50 65
