2010-06-28
Snabbare beslut sätter fart på landsbygdsprogrammet
EU och svenska staten satsade 3,7 miljarder kronor på att utveckla landsbygden under 2009 i landsbygdsprogrammet. Halva tiden för programmet har gått och myndigheterna har ökat tempot för att ge dem som söker stöd snabbare beslut. Mest pengar, 2,6 miljarder, har gått till arbete med miljö- och landskapsfrågor. Fler söker också stöd för att utveckla sitt företagande på landsbygden.
Under 2009 har myndigheternas beslutstakt ökat inom många områden trots att antalet ansökningar om stöd har ökat. Det innebär att de som söker stöd får sina ansökningar behandlade på kortare tid.
- Länsstyrelserna och andra berörda myndigheter har arbetat med att utveckla sin organisation och sina rutiner, och jag tror vi kan bli ännu bättre och snabbare, säger Andreas Mattisson, som är chef för den enhet som övervakar landsbygdsprogrammet.
De stöd som finns till småföretag på landsbygden, företag som vill satsa på turism och lantbrukare som vill skaffa fler ben att stå på i sin verksamhet, har väckt ett ökande intresse bland landsbygdsföretagen. Under 2009 har Jordbruksverket betalat ut 192 miljoner kronor i stöd för dessa insatser. Men fler projekt är igång och siffran kommer att öka de närmaste åren. Det finns utrymme för fler att söka pengar för att arbeta med att förbättra livskvaliteten på landsbygden, exempelvis att utveckla affärer, post och mackar.
Landsbygdsprogrammet är uppdelat i områden med olika pengapåsar som ska gå till att utveckla landsbygden. Mest pengar i landsbygdsprogrammet, 2,6 miljarder kronor, har gått till åtgärder för miljön. Här har inte hela budgeten för 2009 gått åt.
-Vi vill att fler landsbygdsföretagare söker ersättningar för miljöinsatser. Miljöersättningarna påverkar hur landskapet kommer att se ut i framtiden, säger Andreas Mattisson. För att få fler att ansöka om ersättningarna har regeringen höjt ersättningsnivån.
Till hösten 2010 gör SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, en halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet.
-Då får vi förhoppningsvis fylligare svar på frågor om vad vi kan göra för att få fler att söka stöden som finns i landsbygdsprogrammet, säger Andreas Mattisson.
Andreas Mattisson, chef för samordningsenheten, tfn 036-15 51 98
Thérèse Ljungquist, samordningsenheten, tfn 036-15 52 80
- Länsstyrelserna och andra berörda myndigheter har arbetat med att utveckla sin organisation och sina rutiner, och jag tror vi kan bli ännu bättre och snabbare, säger Andreas Mattisson, som är chef för den enhet som övervakar landsbygdsprogrammet.
Fler vill utveckla företag på landsbygden
De stöd som finns till småföretag på landsbygden, företag som vill satsa på turism och lantbrukare som vill skaffa fler ben att stå på i sin verksamhet, har väckt ett ökande intresse bland landsbygdsföretagen. Under 2009 har Jordbruksverket betalat ut 192 miljoner kronor i stöd för dessa insatser. Men fler projekt är igång och siffran kommer att öka de närmaste åren. Det finns utrymme för fler att söka pengar för att arbeta med att förbättra livskvaliteten på landsbygden, exempelvis att utveckla affärer, post och mackar.
Miljöersättningar påverkar landskapet
Landsbygdsprogrammet är uppdelat i områden med olika pengapåsar som ska gå till att utveckla landsbygden. Mest pengar i landsbygdsprogrammet, 2,6 miljarder kronor, har gått till åtgärder för miljön. Här har inte hela budgeten för 2009 gått åt.
-Vi vill att fler landsbygdsföretagare söker ersättningar för miljöinsatser. Miljöersättningarna påverkar hur landskapet kommer att se ut i framtiden, säger Andreas Mattisson. För att få fler att ansöka om ersättningarna har regeringen höjt ersättningsnivån.
Halvtidsutvärdering i höst
Till hösten 2010 gör SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, en halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet.
-Då får vi förhoppningsvis fylligare svar på frågor om vad vi kan göra för att få fler att söka stöden som finns i landsbygdsprogrammet, säger Andreas Mattisson.
Läs mer om uppföljning av landsbygdsprogrammet 2009
Kontaktperson för journalister
Andreas Mattisson, chef för samordningsenheten, tfn 036-15 51 98
Thérèse Ljungquist, samordningsenheten, tfn 036-15 52 80
